där vitt är vitt och svart är svart
finns ett dubbelhetsperspektiv
en sanningen som inte är sann
sida vid sida med en falskhet som inte är falsk
där är det uppenbart självklara inte självklart
i motpolernas krig med varann
Under skuggans öde källa vilar
solstrålar i ett eget bedrägligt ljus
förvillar förbländar lurar
i ett tunt mörker där uppriktigheten finns
allt är svart där mitt i jorden
i diset och oklarheten
finner du kanske det källklara glittrande
där frågan är viktigare än svaret
och den som vet är farligare än den som inget vet
Där förgör maktens despoter för sin stora Sak
och ställer heller inga frågor och de tvekar aldrig
eller står stumma i begrundan över sin egen makt
utan ser den helt enkelt som allom given i sin helighet
och föraktar de frågande och undrande så som svaga
Det är det stora mot det lilla
det sprängda och brända
mot det skapade förlösta växande
i konstanta antipoder av oändligheter
som i ständiga kollisioner förstörs för evig tid
För påstår de inte att Du ska gå den smala vägen?
När livet tycks öppna sig genom den breda som De stängt?
Där den starke med sin kategoriska sanning gör det enkla
medan den förundrande och nyfikne beundrar det svåra
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar