torsdag 30 juni 2011

Gårdagens pipa, Slussen

Nog finns det liv på Slussen alltid, dagens pipa ...

Slussen, 30 juni, kl. 15:35, 2011.
Foto: P.F.

.... svävande figurer

En märklig sak i ett trapphus på Hornsgatan idag. Det är kladdat utan tanke men ur denna otanke kliver två varelser in i någon dimma och bort ... konsten presenterar sig själv, plötsligt ...

Hornsgatan 15, 30 juni, 15:29, 2011
Foto: P.F.

onsdag 29 juni 2011

CFR

Gårdagens Klara

Klara, 11 oktober, 2010, kl: 12:05
Foto: P.F.

Lennart Olson

Bättre blir det inte ... Västerbron ... foto: Lennart Olson ...


...det gäller att skydda sig ... Skyddsrumsboogie"

Jag vet inte men den här reklamen var nog ... tja, he, vad ska man säga .... medskickad i DN för några veckor sedan och så fick man kaffet i halsen - doooooomed ...

... vilket fick mig att tänka på, det går inte att missa helt enkelt en sån tanke, följande låt "Skyddsrumsboogie" och jag söker efter den på "tuben" och hittar, inte bara originalet med Mästaren själv, utan med den trevlige vännen i norr Jens Gustavson som vi likväl kan publicera även här (under hans klipp ett klipp av Mästaren själv från 1986)


Francis Bacon "Study for a portrait" klubbades 28 juni i London.

På Christies i London igår kväll gick en F. Bacon under klubban, "Study for a Portrait" målad 1953, för den nätta summan på £17,961,250, ca 192 miljoner SEK.

Enligt "the Art Newspaper" är marknaden på väg mot samma nivå som 2007/08. Här tycks det inte vila några ledsna miner eller att på något vis hålla i plånboken, eller i hatten, trots att stater står inför konkurser och kriser. Men det är inte så märkligt egentligen. Vi ser en trend med väldigt väldigt rika personer i världen. En ansamling av pengar som enbart ökar och var ska man lägga alla sina pengar? Jo, på konst. Så då stiger priserna igen trots att världen i sin helhet kanske inte går så där jättebra.

Precis när jag skrev det sa man på radion att Storbritannien rustar sig för den största strejken på 85 år ...

"Study for a Portrait" - av någon anledning blir bilden beskuren ...

Peter Frisk /

söndag 26 juni 2011

"Björn Berg i Stockholm" på Stockholms Stadsmuseum

Jag vet ingen annan tecknare som med sin penna tecknar världen precis så som han ser ut. Björn Berg är den enda. Jag njöt idag när jag fick några minuter över efter min stadsvandring Söders Höjder och stannade till för att se hans bilder på Stadsmuseet.

Djurgårdsfärjan lägger till i kvällens stillhet.

För oss som läst Alf Henriksson och inte minst Emil i Lönneberga är Björn Bergs figurer väl kända. Att stå här och se hans stockholmsbilder är magiskt. Staden får mer liv och tidsandan som han levde i får en större vigör än med en fotografisk bild. Teckningarna verkligen andas den tid de kom till i. Trots att jag själv inte var med då, på den tiden, känner jag på något märkligt sätt dess doft och filosofi.

Slussen, inte ska man väl förstöra en sån visuell plats - vad hade Björn Berg sagt tro?

Ett mer alldagligt sällskap än dagens turistflockar på väg över Djurgårdsbron. Notera mannen med väskan som är lätt böjd av livets börda men ändå vid rätt gott mod.


Peter Frisk (bilderna är tagna på eget bevåg och ser ut därefter ...)

Gårdagens Djurgården

Gallärvarvet, 24/6, 16:42, 2011
Foto: P.F.

Liljevalchs, 24/6, 16:33, 2011.
Foto: P.F.


måndag 20 juni 2011

Vad man tror och då vet, men det man sen kan, vet man inte ...

I SvD fanns en artikel om förra årets bröllop mellan killen från Ockelbo och prinsessan (Victoria). Rubriken löd "Bröllopet gav inte förväntat lyft". Inte helt oväntat visade det sig att de prognoser man förde fram om de vinster landet skulle göra på det här upphausade bröllopet som finansierades med en del skattepengar inte var i närheten av vad man förutspått. Vi matades alltså, inte helt oväntat, med glädjekalkyler.

Det tycks nu, besynnerligt nog, vara lättare att formulera och lägga fram bombsäkra siffror när man inget vet än när man har resultatet och vet. Man hade räknat och var fullkomligt säkra på att bröllopet skulle inbringa 2,5 miljarder innan det hänt. Nu visar det sig, ett år efter bröllopet, när det hänt och man har fakta och resultat, att det är svårt och knepigt att få fram rättvisa siffror och resultat över vad som egentlige hände. Vad säger det om vår värld och våra experter och alla dessa uppmålade förväntningar innan något har hänt? Att man kan hitta på vad som helst? "jo, då kan man hyra ut sin lägenhet för 45.000 för en vecka eller ska vi säga 90.000". Var är han/hon som kunde det? Ja, man kan hitta på vilken summa som helst om man vill som prognos. Tidningar och TV och media översvämmas och tävlar om den ena horribla överdriften efter den andra innan man vet vad som hänt. Och när det väl hänt, då är det tyst. Då är man någon annanstans och spekulerar i något annat som inte har hänt och har glömt det som hänt.

Kan det här ha spridits sig till andra platser i samhället? Till spekulation i ekonomin kanske? Att man snackar upp priserna på bostadsmarknaden? Är det möjligen på så vis hela världsekonomin styrs idag? Man önskar sig ett lyckligt slut, ja-sägarna säger att "det kommer att bli bra, det Är ingen kris", och propagerar för att det "inte Är någon kris". Så dyker det upp en bank som faller i USA helt oväntat, det skulle ju inte ske, eller ett Grekland som rasar och förstör visionerna och den ljusnande framtiden. Det planeras och byggs arenor, ex Swedbank Arena, som ska bli guld och gröna skogar och slutar med fördyrningar där skattebetalarna får gå in medan de som lekt affär försvunnit med kappsäcken för länge sen. Jag är rätt övertygad om att vi har fel folk på fel plats. Vi har ja-sägare där det skulle finnas nej-sägare. De "samhällsansvariga" bör väl vara folk som ser kritiskt på saker och ting och framför allt när det handlar om skattepengar (vad privata företag gör med sina pengar kan man inte göra något åt). Men det har vi inte numer utan enbart människor som ser visioner. Jag vill inte ha visioner jag vill ha sanning och vad som kan göras och vad som sker.

"Någon sammanlagd siffra över den totala försäljningen av bröllopsrelaterade produkter har varken Svensk Handel eller HUI tagit fram". Men siffran på 2,5 miljard var det inga problem att vifta med när ingen visste. Då, innan bröllopet, så var den klockren. När bröllopet kritiserades på grund av kostnaden var det rätt många som just vevade med att "alla kommer att tjäna på det". Ok, så fram med resultatet. Men inte. Det finns ingen vinst, det blev en tummetott. "Vi kan konstatera att bröllopet hade marginell påverkan", säger Svensk Handel till SvD och man säger vidare att någon direkt ökning av turister blev det inte.

Så, vem ska nu står för ansvaret? Ingen givetvis. Det var ju förra året. Händelsen är förbi och vi spekulerar om nya troliga visoner i framtiden och det är inte de som hittar på alla spektakel som står för kostnaderna det gör andra människor.

Peter Frisk, Medborgarplatsens Bibliotek 14:48

... en rad i en bok ...

... man tar på måfå en bok på biblioteket och bläddrar i den. Ögat fastnar på något slumpvis bland raderna och jag läser följande: "På Mariefreds kyrkogård besöker vi Kurt Tucholskys grav" ...

... dessa labyrinter i levande livet, dessa svängningar i atmosfären, det vi färdas i och kallar vardagen, det som kan bli en glimt in i något annat, hur vi kan överaskas, byta bana ... längre ner på samma sida ett citat av Tucholsky som lär ha tagit livet av sig med sömntabletter 1935 för att försvinna från detta vårt levande landskap: "Det är bara sig själv man besöker när man går till de döda".

Vägen var nu öppnad. Vägen mot Tucholsky stod på vid gavel och jag kom att tänka på Carl-Johan Vallgren, musikanten och författaren, och hans låt Berlin som det var ett bra tag sen jag hörde och som är en bra låt. Turligt finns det här ett hål i väggen där jag kan lapa gratis el, uppkoppling från kommunen och y-tub:en finns på "allas" nät och jag kan inbädda denna visa i min blögg ...


Peter Frisk / Medborgarplatsens Bibliotek, 20 juni, 13:59 ....

Gårdagens Slussen

En rätt fräck vinkel från toppen av Katarinahissen, lite rodtjenkostuk på det hela ... *s*

Katarinahissen, 16 juni, kl: 11:23
Foto: P.F.

Cash - Patti Smith

Har fullständigt fastnat i följande låt: Cash, Patti Smith ... och när jag menar fastnat då plöjs låten fullständigt sönder och samman ... Bara en strof som "In the white noise of desire " räcker nästan ...



Cash
Here we go around again Curve of life spiraling
Everything we've ever known As the seed of life gets blown
And the miracle of time When will that time just end
Remember, you decide Take that vow
Grab that ring It's not a whim
Not a whim When you be cashing in

Try to turn your life around And all the things you do resound
And then you can't loose control Say your time has come and then
Hard to pinpoint find the seam Where that one time ends
Where that time begins Remember, you decide
Take that vow Take a stand
Grab that ring It's not a whim
It's not a whim It's only time
That you're cashing in

In the white noise of desire We can't hear a single thing
Floating round the fragile bough Afflictions of the human soul
Its beauty immaterial

You decide Stand along
The fallen ones Take revenge
Defeated sons Rend that coat
From seam to seam It's only time
It's only time That you spend
You spend It's only time
You spend Its only time
You spend It's only life
That you're cashing in

söndag 19 juni 2011

Vi som älskar gjutjärn

Det är allt något verkligt trevligt charmerande och levande med gjutjärnskonstruktioner. Här ett par härliga pelare vid Kägelbanan uppe Mosebacketerassen. Gjutna på Södermalm, på Ludvigsbergs Verkstads Aktiebolag 1886. Sju år efter att Arvid Falk klev ut och såg hela stan ligga för sina fötter inledningen av "Röda Rummet" som således utkom 1879.

Få reda på mer! Beställ turen "Kring Katarina kyrka" med ert företag, skolklass eller kompisgänget!

Mer info om stadsvandringar här: Peter Frisk.

Gårdagens Södermalm

Klevgränd, Södermalm, 17 juni, 2011, kl: 16:52.
Foto: P.F.

trots regn och rusk

Trots dagens regnväder dyker det upp 10 tappra på stadsvandringen "Söders Höjder"! Stadsvandringsmedalj till dessa glada och trevliga människor!

Foto: P.F. (med tillstånd att publicera digitalt)

lördag 18 juni 2011

fredag 17 juni 2011

Gårdagens Slussen

Katarinahissen 16/6, 2011, 11:23 ... så högt man i princip kan komma som vanlig dödlig icke-mekaniker. Var och snacka med YLE, finsk TV, som gjorde ett reportage om det nya förslaget och alla dess turer ... och vi släpptes ut på övre delen av Katarinahissen av Eriks ...

Gårdagens Slussen

Katarinahissen, 16/6 kl. 10:00, 2011, Jag stod utanför och såg turist efter turist vända vid ingången till hissen .... Stockholm - en stad i världsklass ... heja, heja ... hm ...?
Foto: P.F.

torsdag 16 juni 2011

nått sa nått ...

Min terapeut sa till mig: "Så Peter, vad vill Du göra med ditt liv om Du fick välja?". Jag sa, "Ja? ... har faktiskt inte en aning? Fullständigt stillestånd". Jag började kråma mig, såg upp i taket, ner på skorna och vräkte ur mig ord, hosta, som jag inte menade, harklade mig, sväva, likt dessa förbannade katter runt dess heta gröt (var nu det uttrycket kommer från ...) ... "vad vill du göra med ditt liv ...?" ekade det i skallen på mig då tåget gick över Skanstullsbron och det för första gången på mycket länge var moln över Stockholms blå himmel så att man åter kunde tänka ...

Nog vet jag vad jag vill. "Gå. Sitta. Skriva. Läsa. Lyssna. Hälla i mig kaffe på ett nattöppet café (således försvinner Sverige), känna livets puls (således försvinner Sverige), komma in i livet (således försvinner Sverige). Under senaste dagarna har tankarna rört sig och svävat kring ett möjligt eller omöjligt liv i Berlin på något sunkigt kvällshak, just kväll - märk väl, kväll - vid någon grumlig spräckt neonskylt med möjligheten att leva natten
i vaket tillstånd, att vara innehavare av ett litet obalanserat kyffe belamrat med böcker från golv till tak, att vara ständigt och jämt på resande fot med lätt packning, penna, papper och på dagarna leva Mitt liv i de stora städernas bibliotek som en rysk emigrant kring sekelskiftet 1900 prick utan några som helst revolutionära tankar och läsa, inne i ett intet, enbart sydamerikansk litteratur, ja, befinna mig i flytande form, flyta med i världen, ut genom en cafédörr, nerför gatan, rinna in på en bar, ramla runt i en gränd och likt ett fludium passera labyrinternas stadsformationer, caféer, barer, bibliotek, böcker, barer, ba ... att känna händerna på gatstenen, smeka den, leva i den ...

Men jag förmådde inte uttrycka mig så till terapeuten.

Jag sa: "Jag vet inte", que ne pas, I dont know (Ozzy) och framför allt, som Hallman sa, undvika svensken, byn Sverige, den är det jag funderar att fly ifrån käre terapeut - "flykten från mig själv helt enkelt", jag log ... tåget drog in i en tunnel och allt ljus försvann, en vacker kvinna log och jag tänkte på Mexico och dess inälvsrealister, på Fotografiska Museet och Mapplethorpe, Miró på Tate och St Petersburg och Lejonbron och Erimitaget, ja, Erimitaget och Pusjkin och Gogol ... inälvsrealister?

Det finns ett ickespeciellt kebabhak vid kanten av Montmarte, inte stort, ett hål i väggen med tre killar från mellanöstern och en stor tjock-tv och en radio som det talas arabiska ur. Jag brukar i den doften börja en parisvistelse i den kebaben. Det är inget speciellt med stället. Det bara är. Doften av friterade frittar och att allt är ordinärt och vanligt och det hela blir därigenom till ett paradis, en annan tid - att andas fritt i. Ingen säger något. Bara ett trevligt samförstånd från olika geografiska zoner i vår jordiska korta närvaro. Korta möten i en stad, som han sa, Arturo, där i romanen om städerna:

"Jag tänker inte se dem, jag tänker leva i dem"

Rothko? naj, int, Gamla stan ä dä

Gamla stan, 2 april, 17:45, 2011 - inte Rothko ...
Foto: P.F.

I dag var det fy ... fan - Multi Kulti väck!

Nu blev jag verkligen sur idag ... Svänger in på St Paulsgatan för att titta in på Multi Kulti. "Det var ett tag sen", tänkte jag och ... så har de klappat igen och det ligger den tristaste tråkigaste klädaffären. Lägg av!!!

Multi Kulti, som det dofta Världen ut på gatan, Fado, Cuba, Afrikansk, romsk, balkanbumpa - stängt?! Fatta hur fattig stan blir!

torsdag 9 juni 2011

Gårdagens Guldregn ...

Djurgården, 9 juni, 13:43, 2011
Foto: P.F.

Gårdagens Slussen

Den gamla Katarinahissen kontra "ljust & fräscht" - det vita landet, det "moderna" landet, landet utan historia, landet ... ingenting, landet vitt ... 7 juni, 08:54
Foto: P.F.


Gårdagens Stadsgård

Stadsgården, 7 juni, 08:33, 2011
Foto: P.F.

onsdag 8 juni 2011

Klassiska på Bukowskis 2-17 juni 2011

Det drar ihop sig till auktion på det numera svarta auktionshuset Bukowskis. Ett antal Zorn och en Munch står som huvudnummer och frågan är om man inte tagit i lite i överkant vad gäller utropspriser. Akvarellen "Sommar" som målades 1887 på Dalarö har ett utrop på 10-15 miljoner. Kommer man att hanka sig upp ovanför 10 miljoner innan klubban slår? Tavlan var är inte stor och inte i samma kaliber som "Kärleksnymf" vilken gick på Auktionsverkets klassiska för 7 miljoner tidigare på våren. Det andra verket som toppar av Zorn är "Söndagsmorgon" som är klart mer intressant än akvarellen. Här fixar kvinnorna sig för söndagens bestyr. Det röda i folkdräkterna bränner till som alltid hos konstnären och det där eviga vita ljuset som faller in i stugan, glimten i tiden hos Zorn. Daterad i Mora 1891 med utrop 12-15 miljoner. Här kan kanske budgivningen ta sig upp till övre delen på utropet.

"Sommar", Anders Zorn, 1887. Utrop 10-15 miljoner.

"Söndagsmorgon", Anders Zorn, 1891.

"Fra Ekely" av Edward Munch och målad 1916 har ett utrop på 10-12 miljoner och är inte någon direkt rolig tavla men en Munch är en Munch. Jag skulle däremot skippa de höga hästarna och satsa slantarna på en fullständigt härlig Kreuger och "Vintrig boulevardscen med hästdroska" målad i Paris 1886. Här som liten bild på en blogg får man inte samma känsla som när man ser den i verkligheten (ja som alla tavlor ...). Den är inte större än 16x22 och har utrop 40-50.000 och jag är fullständigt övertygad att den går över 300.000.

"Fra Ekely", Edward Munch, 1916. Utrop 10-12 miljoner.

Nils Kreuger, "Vintrig boulevardscen med hästdroska", 1886.

Och som jag alltid säger. Även fast man är luspank och inte har en spänn så kan man gå in på auktionshusen och beskåda den konst som byter ägare då och då. Under någon vecka visas de för oss och vi kan njuta. Så titta in på Bukowskis Klassiska som pågår fram till 12 juni med auktion 14-17 juni.


P.S. För den som är intresserad av auktionshistoria så kan man boka dylika på www.peterfrisk.se

söndag 5 juni 2011

Operakällaren och Operabaren

När den berömde privatspanaren och bokfärläggaren och huvudpersonen i Ebbe Carlsson-affären, Ebbe Carlsson, var ny och färsk i Stockholm hamna han vid samma bord på Operabaren som den legendariska Namn & Nytt-redaktören på DN, journalisten Bo E Åkermark. Ebbe blev fullständigt imponerad av Åkermark när en servitris kom in med en bricka där det låg ett brev adresserat "Åkermark, Operabaren, Stockholm, Sweden". Det är så man ska leva, tyckte Ebbe. Att få sin post levererad till Operabaren. Åkermark lärde också sin adept att man "måste kunna allt och känna alla". Djupt imponerad drog Ebbe lärdom av författaren vid fönstret mot Jakobs kyrka.

Att få sin post adresserad till lokaliteterna i Operahuset är en gammal tradition. Det är inte bara Ebbe Carlssons idol som fått brev hit i kanten av Kungsträdgården. På 1700-talets slut bar förste källarmästaren på Operakällaren fram brev till Magdalena Rudenschöld inne på dåvarande Operakällaren i det gamla operahuset där kungen Gustaf III sköts 1793. Efter skottet blev det hårda tider i landet för gustavianerna och en av dem var operachefen, Magdalenas älskare, världsmannen och gunstligen Gustaf Mauritz Armfeldt som gett tillstånd till Förster och Hellström att 1787 driva källare under Operan.

Operakällaren var född.

Efter skottet på Operan skickades Armfeldt 1793 till Italien som diplomat - den klassiska varianten för att få bort obehagligt folk från hemmaplan - och landet hamnade under polischef Gustav Adolf Reuterholm hårda regim åren 1792-96 innan den blivande Gustaf IV blev myndig. Perioden kallas den "reuterholmska regimen". Armfeldt skickade nu flertal brev från Italien till Stockholm adresserat Operakällaren. Genom krögare Förster överlämnades posten till Magdalena Rudenschöld vid något av de bastanta träborden i källaren. Vad krögaren inte anade var att Armfeldt i breven diskuterade hur man skulle störta Reuterholms hårda regim med dess hemliga polis och han också diskussioner med Ryssland som han nämnde i breven. Innan jul 1793 slog Reuterholms hemliga polis till och spåra breven. Armfeldt dömdes i sin frånvaro till döden som landsförädare och den arme krögaren Förster fick ett tragiskt slut då han sattes på Malmöhus och deporterades till Sveriges koloni i Västindien, St Bartélemy. Allt för dessa brevs skull. Armfeldt klarade sig och hamnade till slut i rysk tjänst medan Magdalena Rudenschöld blev den förtse politiske fången på Långholmens Spinnhus.

Var försiktig med vad du förmedlar för brev i livet.

Denna lilla episod och fler kroghistorier kan ni höra på vandringen "Krogrundan" som arrangeras lördagar juni och juli 2011.

torsdag 2 juni 2011

Contempory art, Sotheby's, Paris den 31 maj

Nedan ett par verk som gick på Sotheby's auktion i Paris den 31 maj 2011.

Huvudverket på Parisauktionen var ett verk målat 1954 av Nicolas de Staël. Personligen tycker jag att tavlan har en doft av Francis Bacon. Kan det vara färgerna, eller själva kompositionen, som får mig att betrakta bilden på så vis? Fyra klara färger: lila, rött, rosa och gult

Nicolas de Staël - Agrigento

Sommaren 1953 red de Staël runt med häst i Italien och staden Agrigento på Sicilien var den högsta punkten på resan. Tillbaka i Paris målade han året efter 19 tavlor med namnet "Agrigento". En av dessa gick nu på parisauktionen för 2.472.750 euro (ca 23 milj SEK) med utrop (1,2-1,8 milj EUR).

Nicolas de Staël har en liten gnutta svensk anknytning och hans livsöde är sammangjuten med den europeiska turbulenta 1900-talshistorien. Född med familjenamnet Staël von Holstein. Från början en tysk släkt som hamnade i Sverige och som sedan fick en svensk och en rysk linje med ett palats vid Nevskij Prospekt. Hans far var generallöjtnant och siste kommendanten på Peter Paul-fästningen i St Petersburg. Hela familjen flyr till Polen efter den ryska revolutionen 1917 och där dör föräldrarna. Nicolas hamnar därefter hos en rysk familj i Bryssel där han studerar konst. Reser mycket under 30-talet och går in i franska främlingslegionen. 1941 flyttar han till Nice där han träffade Jean Arp, Sonia ochRobert Delaunay som inspirerar honom till hans första abstrakta målningar. Tillbaka till Paris 1943 kommer i kontakt med Georges Braque. På 50-talet slår han igenom stort i New York och kontrakteras av den, i konsthandlarbranschen, gigantiska Paul Rosenberg (konsthandlarens dotterdotter kanske inte är lika glad på sin man förövrigt, då hon är gift med den hyperaktuelle tidigare IMF-chefen Dominique Strauss-Kahn). Rosenberg arbetar upp priserna och efterfrågan. Året 1954, samma år som "Agrigento" målas, arrangeras en framgångsrik och kritikerrosad utställning av Rosenberg i New York. de Staël är på topp. Samma år flyttar han till Antibes och hans depressioner blir värre. Han nedvärderas av en konstkritiker och tar själv sitt liv den 16 mars 1955. En stor konstnär gick därmed, 41 år gammal, för tidigt ur tiden.

En konstnär som jag inte hade en aning om innan auktionen var Zao Wou-Ki. En intressant bekantskap.

Zao Wou Ki, Signe Remue

Zou Wou-Ki född i Kina kom till Paris på 40-talet och verksam i Montparnasse. Influerad av Paul Klee, den abstrakt expressionism (New York) och impressionismen. Wou-Ki har i sin konst arbetat på att förena en kinesisk estetik med den västerländska abstrakta konsten där Henri Michaux varit den centrala förebilden. Den underbara "Signe Remue" såldes på Sotheby's Paris 31 maj med utropet 300.000-400.000 EUR och gick för 1,520,750 EUR (14, 1 milj. SEK). (exempel på fler verk av Zao Wou-Ki finns här).

Nästkommande är ett verk av samma konstnär som utförde 1951-52.

Zao Wou Ki - Utan Titel (Katedralen)

Tavlan gick för 1,968,750 EUR (ca 18,3 milj SEK) med utrop på 250.000-350.000 EUR. Intressant att notera att utropen på de här två sattes relativt lågt mot slutpris.

Se hela listan här: Sothebys, Contempory art, Paris.

Peter Frisk

Kungsträdgården, juninatt och Eldkvarn


Bättre kan inte livet bli än att glida in i juni månad med sol, doft av mat, ett glas rött och konsert med Eldkvarn i Kungsträdgårdens afton. Av någon märklig anledning lyckas de alltid spela min absoluta favoritlåt "Ett hus på stranden". Som ja, är tjatig, som ja, kanske inte är något speciell men som jag drunknar i bilder i mitt huvud när de spelar. Jag bör nu vara uppe i mer än 20 konserter med Eldkvarn och alla gånger denna låt. Danke Plura.

Det är väl förmodar jag det där förbannade huset i kanten mot vattnet jag söker antar jag. Under juninattens grönska lyste rundade klotkulorna utanför Operabaren och Gamla stan låg som ett smycke med Strömmen i stilla takt smekande dess norra sida.

Inte i går men en annan gång ...


På väg hem passerade jag en RIKTIG skylt. Så ska en skylt se ut. Man vet vad det är och man vet vad man får och man går helt enkelt in ...

onsdag 1 juni 2011

Swedbank Arena

Inte oväntat kan man läsa idag att Swedbank Arena är felberäknad kostnadsmässigt. Enligt Metro och SvD var arenan 2007 kostandsberäknad till 1,9 miljarder och nu beräknas slutnotan till 2,8 miljarder.

Stadsflanören lyfter på hatten och sänder härmed en glad hälsning till solnaborna som får öppna plånboken och fylla på kapital till bygget.

Man blir ju lite nyfiken på hur kontrakten ser ut mellan de inblandade. Vem som ska stå för vad när kostnaderna rusar? Här har vi ett gäng intressanta aktörer av olika art: Jernhusen, ett statligt bolag som ska förvalta byggnader i anslutning till järnvägstrafiken (tillika numer arenabyggare - Jernhusens ägarandel, i fyra bolag, uppgår till mellan 22,2–25,0 procent med ett åtagande om maximalt 260 MSEK). Vi har Svenska Fotbollsförbundet som det är lite svårt att riktigt veta var de får sina pengar ifrån och hur mycket % de egentligen har i bygget. Vi har som nämnts ovan Solna stad, kommunen, invånarna i Solna (hur många procent de har i projektet är väldigt svårt att finna på). Peab är de som bygger och ingår i ägargänget men hur mycket exakt är svårt att ta fram likväl som Faberge vilka är ett av Sveriges ledande fastighetsbolag med huvudsaklig inriktning mot uthyrning av kontorslokaler och fastighetsutveckling.

Dessa, ett statlig bolag, en kommun och ett idrottsförbund och två privata kommersiella företag bygger alltså Swedbank Arena (Swedbank är sponsor). Desss har skapat tre bolag för detta bygge. Nedan ett urklipp jag hittade om bolagen (det är inte lätt att spåra fram så mycket om dom):

Ett av dessa bolag är "Arenabolaget i Solna KB" och det andra är "Arenabolaget i Solna AB 556742-6811" (SvFF:s ägarandel 33 %)och sen finns Råsta Administration AB 556702-8682 (SvFF s ägarandel 20 %)Råsta Holding AB och Swedish Arena Management AB 556742-6829 (SvFF:s ägarandel 33 %)Swedish Arena Management KB 969733-6312. Försök nysta ut det här mina herrar och damer.

VD för alla bolag är en och samma figur: Christian Alexandersson, VD Arenabolaget i Solna KB/Råsta Projektutveckling AB/Swedish Arena Management KB.

Vem tror ni får betala för denna felräkning på 900 miljoner? Här finns det att rota i för er journalister. Det är bara att gräva.