Efter att cyklat runt och sett rester av Lindgården på Djurgården och plåtat nya som gamla hus kan man alltid glädja sig med en kopp kaffe på Sturekatten. Denna oas på Riddargatan med hemtrevnad. Smaka på det ni med era kala väggar och svarta och vita kuber till stolar och bord. Hemtrevnad!
Man slår sig ner, sjunker ner i nån gammal sliten fåtölj, läser lite, knaprar på en bulle, glor lite och bläddrar i tidningen, tiden försvinner och man trycker i sig ex antal koppar java och känner att livet är rätt gott ändå att leva och man funderar lite ... över tillvaron ... ser ut genom fönstret ... tar en kopp till ... funderar om man kanske ska gå på en bio eller sitta kvar och så, kanske, går man på bio ... La Prima Cosa Bella ... en hyfsad, inte super, men bra film ...
Så man tar sin cykel och tar sig till Zita och innan filmen har man en liten stund till övers som man med glädje slösar på Rönnells Antikvariat på andra sidan gatan. I lugn och ro synar man hyllorna utan att söka något och med hopp om att något bara dyker upp ur det där tomma intet, som är varje sekund innan den sekunden vi är i just nu, sekunden och ögonblicket som verkligen gör livet värt att leva, den där sekunden, stunden, momentet, förändringen i tillvaron, som vi inte vet något om och som kan överaska oss med en bok, en titel, en ny författare (eller ett ögonkast, en blick) som plötsligt står där i hyllan och fångar vår nyfikenhet och som sedan vänder vårt liv åt något annat håll i en annan riktning med någon ny insikt och en annan framtid ...
... och efter filmen cyklar man genom ett sommarstockholm söderut mot sitt lilla hyresrättsparadis mitt bland miljonsockerlådorna i Tallkrogen och öppnar en påse OLW chips ... grön påse ... och kokar lite kaffe ... och dagen är slut.
God Natt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar