”Tufft för tillväxten om bomarknaden bromsar”, kan vi idag, 4 oktober 2010, läsa i Dagens Industri. Viktor Munkhammar skriver att under de ”senaste sju åren har de svenska hushållen fördubblat sin inkomstökning genom att belåna sina bostäder.” Kort sagt, den inkomstökning som skett på de senaste sju åren är en inkomstökning genom spekulation av priser på boendet och inte på någon direkt produktivitetsökning eller försäljning av ting eller tjänster.
Man kan helt enkelt säga att den beror på tillverkning av pengar (vissa, icke de som arbetar med ekonomi, skulle kankse kalla det ett varningstecken för en ekonomisk bubbla). Ett skapandet av pengar ur intet. Vi, mänskligheten, hittar på värden för något och låtsas att det är värt detta något och lindar in det i lite livsstil så blir det än mer dyrt.
Alltså, det är inte en produktivitetsökning som skapat den ökande konsumtionen (den, konsumtionen, har stigit kopiöst de sista 10 åren). Inkomstökningen för att klara denna gigantiska konsumtion har mestadels skett genom en lånekarusell som genererat ökade bopriser och på det ökade bopriset ökad utlåning och därpå ökade priser (pga blíllga pengar = lån) - priserna stiger ju bara så det är bara att låna ut -och på de ökande bopriserna betalas med ökade lån som kan tas ut på stegrande priser av just hushållen som kan låna på sina numera fläskdyra villor och bostadsrätter. (jag hade en lägenhet som var värd 1 miljon, som jag lånade på, sen steg den till 2 miljoner och då lånade jag än mer pengar … osv i all evenärlig framtid ...)
Skribenten fortsätter, det betyder att ”konsumtionskraftens ökning till knappt hälften kommit från bostadsbelåning, oräknat övrig konsumtionslån” (se oräknat övriga konsumtionslån). Konsumtionskraftens ökning beror således på vad en del skulle kalla en bostadsbubbla (alla kallar den inte så, inte bankfolk, inte ekonomer, inte politiker och framför allt inte fastighetsmäklare).
”Eftersom hushållens konsumtion de senaste åren stått för en stor del av BNP-tillväxten (alltså att bankerna gett folk pengar obehindrat, i drivor, vilket kallas lån) och, enligt de flesta prognoser, även framledes kommer att vara en viktig motor (alltså motorn i ekonomin är att bankerna lånar ut mer pengar så att det konsumeras och håller konsumtionen igång istället för att man producerar, skapar något, som drar in pengar) i den svenska ekonomin.”
Munkhammar ser en risk, (och hans risk tycks vara en annan risk än min risk) en risk att sjunkande och långsamt stigande bopriser ”kommer att slå rejält mot tillväxten”. Således, för att hålla hjulen igång, krävs andra medel: stigande och framför allt snabbt stigande bopriser för att hålla tillväxten igång.
Vettigt? Ekonomiskt? Bra för ett land att skapa pengar ur intet? (vilket man väl får kalla en utlåning utan gränser för?). Vad man nu är rädd för är att man infört att man "bara" kan låna upp till 85 %. Risken är att bomarknaden kyls ner och det är ju inte bra för ... tillväxten ... Med huvudet i full fart in i väggen.
Se bara på den här familjen, i 30-årsåldern med en 10 månaders dotter som det stod om i SvD i veckan och som lånade 3,7 miljoner för att köpa en 3:a på Söder. De skulle, menade de, klara en uppgång till en 6 procentig ränta så de var lugna ...
Jag säger bara – lycka till … det jävliga i det hela är att det är våra barn som ska betala hela kalaset en rengnig dag. Din Thailandsresa, ditt nya kök, ditt shoppande … du oansvariga dryga 2000-talsmänniska som inga egna pengar har men som lever som du hade nyckeln till himlen … det är vi som sabbar det här ...
Peter Frisk
måndag 4 oktober 2010
Rätt in i väggen - hur man lånar sig till inkomstökning & BNP uppgång.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Tror nog att lånetorskarna hinner smaka på nedsidan av sitt skuldsättningstjack innan de hunnit lämna över till barnen.
Miljön och den allmänna samhällsrivningen är förstås en annan femma
jupp - det hoppas jag också ...
Skicka en kommentar