Fatbursparken, Södermalm, 7 december, Kl. 10:14
Foto: Peter Frisk
måndag 20 december 2010
söndag 19 december 2010
ingenting har hänt ...
Hittade en gammal teckning som sa mig själv något om mitt eget nu och om mig själv och mitt jag i ett evigt då - att jag fortfarande klart och tydligt är mig själv i detta nu och att världen då, när jag var som nu, egentligen inte var annorlunda än nu och att ingenting i princip har hänt på 30 år i den värld där vi just existerat sedan den här teckningen gjordes och det tills den dag som i dag är där vi just befinner oss i detta nu som snart är då.
Sovjets flagga, den med skäran och hammaren (notering), kan bytas mot något annat.
Annars är det hela sig ganska likt .... helt enkelt ...
Det grämer mig är att jag vid flyttar hit och dit förlorat kartonger av material. Men "allt som är fast förflyktigas". Hade varit roligt att se vad man var för figur ... i ett annat då ...
lördag 18 december 2010
Central Park
Central Park, New York, Jan 2005
Statyn står i södra Central Park och i ett område kallat Grand Army Plaza. Den delen i parken invigdes 1916. Statyn föreställer en av generalerna under det amerikanska inbördeskriget: William Tecumseh Sherman. En segergudinna för häst och ryttare framåt och den skapades av Augustus Saint-Gaudens (1848-1907) som växte upp i New York.
Foto: Peter Frisk
fredag 17 december 2010
Krig - Irak
I en dokumentär i veckan med titeln "Soldater med samvete" berättade en officer från den amerikanska armén att under andra världskriget avfyrade endast 25 % sina vapen mot fienden. Det betyder att 75 % inte gjorde det av olika skäl. Den amerikanska armén tog till sig problematiken och under koreakriget var man uppe i 50 %, i Veitnam ca 70-80 % och han tippade att man i irakkrigen ökat procentandelen (siffrorna är på ett ungefär då jag inte antecknade dessa exakt och inga rapporter har ännu kommit om siffrorna i Irak). Vad man kan se är dock att skjutvilligheten har ökat.
När man i dag tränar och utbildar soldater i USA satsas det stenhårt på att lära soldaterna att skjuta i alla lägen. Alltid skjuta först och tänka sen. Det ska sitta reflexmässigt, i ryggmärgen, att skjuta och man ska bli en maskin. Allt för att undvika procentsiffrorna från andra världskriget. En soldat är alltså mycket mer benägen att skjuta på 2000-talet än under andra världskriget.
Jag har för det mesta undvikit att se krigsbilder från irakkriget. Med lite fantasi har jag anat vad som försigått. Jag har inte missat bilderna, det går inte helt enkelt. Jag har sett en del därifrån. Men att det var så illa som jag sett under de senaste veckorna var jag inte beredd på. Ett tokskjuteri av sällan skådad art. Man sköt och sköt och sköt. Mot vad som helst, hur som helst, när som helst. Jag förstod inte agerandet förrän jag såg dokumentären om hur man gått in för att få soldaterna att skjuta i alla lägen reflexmässigt. Skjut först och tänk sen har präglat hela operationen. En medveten utbildningsteknik har fått sitt resultat.
I en scen ligger en skadad irakier (civilklädd). Han försöker krypa bort i skydd medan man hör skrattande amerikanska soldater som ligger något högre ovanför den skadade. De sätter igång att skjuta mot den försvarslöse som träffas och dör. Ett stort jubel utbrister.
Sannerligen modigt.
Jag förstår mycket väl att själva poängen med en militär är att den ska kunna döda en fiende (även om jag också har den idén om att jag tror att man kan besegra en fiende på ett mer smart sätt än att fylla alla med bly). Frågan är bara hur och vem. För man ett krig urskillningslöst eller på ett civiliserat sätt (ja, jag tror att man kan föra krig civiliserat och på sätt sätt vinna det just pga av att man visar på en större moral - och därigenom ett större mod). Demokratier ska föra civiliserade krig. Demokratier ska inte skjuta urskilningslöst som ett slags pöbel.
"they kill very well in Iraq" säger en man i en dokumentär om de soldater (se klipp) som stred i Irak, tv-spelsgenerationen. Unga killar från ett välnärt väst dundrar fram med högteknologiska stridsvagnar och i öronen har de passande musik för stridshandlingarna och det hela blir till ett tv-spel. De har också tränats att skjuta i alla lägen. De har spelat sina spel sedan de var små. Skjut.
Jag vet för lite om siffrorna i Irak. Men jag chansar på att de är sorgligt negativa. Hur många civila sköts? Hur många irakier dog i anfallet? Visade sig väst vara moraliskt överlägset? Visade väst att vi i väst kom för att hjälpa?
Kan man förvåna sig över att det växt ett hat mot västerlandet? Frågorna som har en verklig relevans 2010.
Peter Frisk
torsdag 16 december 2010
onsdag 15 december 2010
Fred Åkerström - Glimmande Nymf
Detta är Konst ...
En polare hade plattan med episteln hemma och just den förde in mig i Bellmans och Freds värld tillsammans med rödvinet vi drack den kvällen. Freds stämma ekade i i den lilla ettan och jag var fast. Tack Fred. Och tack du kamrat som jag splittade vinet med för du hade plattan ... det var en vändning och några pannor rött ska vi väl hinna med till ...
Efter den kvällen köpte jag mig en gitarr.
En polare hade plattan med episteln hemma och just den förde in mig i Bellmans och Freds värld tillsammans med rödvinet vi drack den kvällen. Freds stämma ekade i i den lilla ettan och jag var fast. Tack Fred. Och tack du kamrat som jag splittade vinet med för du hade plattan ... det var en vändning och några pannor rött ska vi väl hinna med till ...
Efter den kvällen köpte jag mig en gitarr.
tisdag 14 december 2010
Dieselverkstaden
Dieselverkstaden - en del av Nackas Bibliotek - har jag besökt en del gånger. Biblioteket är utmärkt om man vill fika, stjälpa i sig latte och socialisera sig med andra mammor och pappor i fall man inte har någon barnomsorg. Här samlas helt enkelt de som inte har någonstans att vara med sina barn. Vid mitt senaste besök spelade min son och jag hockey -och dataspel och lekte. Vi fick låna en puck av en fräck snubbe, verkligen ingen lussekoftatyp utan i senaste snittet ur streetmodet, som satt bakom disken och spisade något slag av fräck musik med tung härlig basgång så att det vibrera i bokhyllorna. Alla i biblioteket fick glädje av hans val av musik. Inte var det min musikstil men visst, man ska ju ha det bra på jobbet, så jag unnade detta klubbkids med norrlandsdialekt att ha det gott där bakom disken. Vi lever ju i ett liberalt samhälle. Så vad gjorde lite extra basgång när det ändå var hög stämning i biblioteket från tex grabbarna vid dataspelssektionen. Tjo och tjim!
Numera vimlar det av ungdomar som inte har någon annanstans att vara på biblioteken. Inte konstigt. Här får de göra vad de vill. Man har från bibliotekshåll lyckats skapa ett intresse för biblioteken i de yngre lagren genom att ge dem trevliga värmestugor. Biblioteken har verkligen tagit tillfället i akt att norpa åt sig det kundsegment som ungdomsgårdarna en gång hade. Här ser vi hur vakna de "moderna" biblioteken är. Ungdomsgårdarna läggs ner. Pang! Biblioteken vilar inte på sina lagrar utan suger åt sig kundmaterialet direkt. Man blir rörd över av att se hur biblioteken ta sitt ansvar. Här på Dieselverkstaden har man lyckats bäst. En stor del av det lattedrickande kundmaterialet är också boende från det närliggande Hammarby Sjöstad där det ju i princip bara bor moderna urbana storstadsmänniskor (vilket man inte behöver planera daghem för).
Biblioteken har således blivit mer moderna och med i sin tid. Här levereras urbana 2000-talslösningar för folk i farten. Mer plats för lattedrickning. Mer plats för spel och slapparhörnor och framför allt mer teknologi och mer skärmar. Man önskar sig verkligen fler biblioteksentreprenörer som ger kunden vad kunden vill ha. Värme, spel, barnomsorg, lekplats, bakgrundsmusik och gratis uppkoppling är ju vad folk vill ha.
Har man sen ett brinnande intresse för läsning eller bildning bör man vända redan i entrén. Glöm det. Läsa i lugn och ro eller studera gör man bäst hemma på kammaren. Den tiden är förbi då biblioteken var en plats för detta. Det är bara att inse fakta.
I ett sånt här läge är det ju bara att sälja ut det hela och privatisera. Här finns bra med utrymme för att utöka verksamheter med större latteområde och kanske t.o.m. större lekplatser med en viss entré kanske en viss barnomsorg eller varför inte ett lekland? Tar man bort böckerna finns det mycket outnyttjad plats ....
Läs gärna mer om bibliotek här: "Biblioteksdöden och Högdalens Bibliotek - ett kulturmord
Mer här: DN / 10/12 2010 "Nacka säljer ut sina bibliotek" & 19/12 2010 "Behövs det verkligen böcker på bibliotek?" & en liten debatt på DN här 20/12 2010 "Felaktig bild av utförsäljningen".
måndag 13 december 2010
gårdagens Slussen
Slussen, Blå Bodarna, 27 november, 2010, kl. 10:55 ... livet ... Foto: Peter Frisk
gårdagens aluminium
Med det svenskaste av material: aluminium och betong växer den varma staden Stockholm fram. Mys & charm istället för den tidigare så gråa och dystra staden ... så välkommen att kura in dig i värmen när det blåser i kalla nord under plasten. Här kan du sitta stilrent och svinga en latte helt simpelt innan du tar dig en buss till något av våra världsberömda underverk -exempelvis IKEA Sverige, designundret ... Stockholm i världsklass ...
Nybroplan, med nybyggd väntkur, den 19 oktober, 2010.
Foto: P. Frisk
fredag 10 december 2010
gårdagens aluminium
En försiktig tillbyggnad av Kanslihuset i äldre miljö av SFV ... Sverige - det Modernaste landet.
Kanslihuset är ju i och för sej icke så gammalt - nuvarande uppfört 1922-36 ...
Rosenlundsgatan 38 förmodligen rivningshotad
Alla är inte förtjusta i funkis. Men det finns något mjukt i stilen. Dess ofta små rundade detaljer gör byggnaderna intressanta. På Rosenlundsgatan 38 står ett litet smäckert hus med den sedvanliga lilla skärmutbyggnaden och med en snygg rundning av hörnet som står fritt. Jämför gärna med Börshuset från 1700-talet i Gamla stan och dess rundade hörn. En teknik man använde sig av i det yttre rummet för att mjuka av i den trånga staden. Funkisen använde sig av ofta av idén tillsammans med historiska referenser (exempelvis färgen).
Rosenlundsgatan 38 skulle egentligen sparas men det sägs nu att grunden är för dålig och "att det inte går". Det är mycket som inte går numer. Det går inte "att spara" men annars sägs det att allt "går" - ofta säger politiker och ingenjörer sånt (såvida det inte gäller gamla hus). Nu tror jag ju att skon klämmer någon annanstans och att det hela beror på helt andra saker. Exempelvis att man ska bygga igen den lilla park som ligger vid sidan av byggnaden i förtätningens namn.
Parken sedd från korsningen Rosenlundsgatan/Maria Skolgata.
Nu saknar Söder bra platser för dagis sägs det. Där hade en underbar liten lekbarnspark passat ypperligt. Med granarna från Sydamerika (om jag minns min källa rätt).
Staden behöver luckor. Platser att andas i. Satsa på mellanrummens möjligheter ...
Peter Frisk
torsdag 9 december 2010
gårdagens Slussen
Det roliga med nuvarande slussenområdet är att det där kan dyka upp något man aldrig tänkt på, eller ens reflekterat att det stått där, på en och samma plats en längre tid. Här ser vi en liten mysig trästuga vid kurvan på Katarinavägen nedanför Thor Modéens trappor. Vem håller till i denna stuga må tro?
Gammalt blev nytt på Bellmansgatan ...
Passerade Bellmansgatan 26 igår. Har alltid gillat den korta stadsbiten just innan St Paulsgatan. Det förgångna skavde sig kvar, Bilservice ... trots att den var borta fanns tecknen av det förgångna kvar, så icke längre. Synd att man inte renoverade de befintliga karmarna och dörrarna och behöll husets originaldelar ... men, men ... nu liknade det ett nybygge i Marievik.
Nu-tid ... Det hela liksom dog på nåe vis ...
Förut ...
Nu-tid ... Det hela liksom dog på nåe vis ... tisdag 7 december 2010
söndag 5 december 2010
tisdag 30 november 2010
måndag 29 november 2010
torsdag 25 november 2010
inte sörja trots sörja
Mälartorget, Gamla stan, 23 november 2010 kl. 12:53
"Familjegrupp" rest 1973, av Pye Engström f. 1923
Foto: Peter Frisk
onsdag 24 november 2010
torsdag 18 november 2010
Håkan Hellström
Det skrivs hyllmeter om den här mannen just nu. Jag tycker det räcker med följande lilla utdrag för att illustrera Hellströms storhet.
... sen fick man göteborgsnostalgi på köpet ... Majorna här ...
Ja, jag gillar verkligen vad den gubben gör. Denna fullständiga frihet i frasering, ordval, upplägg, musikalitet och diktning ... som de sista orden i den sista låten på den nya plattan ...
Och jag tror
När vi går genom tiden
Att allt det bästa
Inte hänt än
Ur "Du är snart där" från plattan "2 Steg Från Paradise"
Fan - det är poesi!
... sen fick man göteborgsnostalgi på köpet ... Majorna här ...
torsdag 11 november 2010
Möjligen anas en annan framtid inom arkitekturen/samhället
Rapporter från Venedigbiennalen/arkitektur inkommer med en del positivt stoff. Åtminstone internationellt. Värre är det med de svenska inslagen som har tendensen att alltid ligga steget efter i utvecklingen trots vår tro på vår förträfflighet. Den nordiska paviljongen, som i år uppförts av Sverige, har fått mycket stark kritik för att vara svag och ett misslyckande.
I SvD idag citerar jag gärna arkitekten och frilansjournalisten Benjamin Mandre som i dagens artikel sätter ord på ett 00-tal som vi, gud bevars, snart lämnar med hopp om en ny bättre och mer insiktsfull tid (trots att det ser mörkt ut):
"I en situation då välfärden monteras ner, politiken kastat in handduken och de sociala projekten är passé har arkitekten fått lära sig att inte längre lita till någon annan än den som betalar arvodet. Globalt sett har arkitekturen sålt ut idealen och hamnat i ett alltmer Faust-artat tillstånd, där vilka absurda arkitektoniska idéer som helst kunnat florera. Ivrigt uppbackade av kommersiella intressen, alternativt politiska intressen med kommersiella förtecken, har ikoniska byggnader satt städer på världskartan, fått finansiärer att dra på sig spenderbyxorna eller bara erbjudit en möjlighet att shoppa lite bekvämare, lite oftare, lite mer."
Vi har fått stå ut med ytan och väldigt lite innehåll. Spektakulärt men inte direkt användbart har varit melodin. Min åsikt är, och har alltid varit, att arkitekturen speglar den värld vi lever i och den ekonomiska situation vi befinner oss i och framför allt - vilka som har hand om pengarna.
Ännu ett citat av Mandre:
"Årets arkitekturbiennal visar att ett skifte är på gång. Det var länge sedan någon blev imponerad av de extravaganta skyskrapor som tronar över världens oändliga finansdistrikt. Och det är inte längre lika intressant med arkitektoniska one-liners som en klatschig accent över trötta stadssilhuetter. Och dessutom, pengarna är slut."
Den polerat rena utopin har vi nu matats fulla med. Nytt och skinande i stål, glas, aliminium. Nu tycks vi gå mot andra tankar:
"Men kanske handlar dessa nya sorters utopier inte om att rensa bort allt oönskat, fult och skitigt. Snarare om att acceptera våra tillkortakommanden och bejaka viljan att skapa gemensamma rum, bildligt och bokstavligt talat."
Vilket kan vara början till ett slags gemenskap där fler får vara med och tycka och tänka och leva i stadsrummen.
Läs hela artikeln här: "Biennalen visar en tro på gemenskapen - SvD 11/11 2010"
Hör Gunnar Bolin på SR1 "Helhetsintrycket var sömnigt"
Gårdagens café - dagens 50-tal
Avdelning bevarat 50-tal ... Ritorno, Odengatan 80-82. Avdelning K-MÄRK!
Vasastan, 18 aug. 2010. Kl: 13:00
Foto: Peter Frisk
Ska de va en låt ...
Foto: Peter Frisk
tisdag 9 november 2010
gårdagens aluminium
Härmed börjar en ny serie i gårdagens värld. Jag får ständigt höra att jag hänger läpp över tidens tand - så nu en mer positiv stil. Vi föräras varje vecka här i landet, varje dag, timme, en mängd ny aluminium. Klart att man gläds åt detta fantastiska material som numer lyckligör oss från kylskåp till bord och köksskåpsluckor. Här nedan ses gången, själva utsidan, eller låt oss säga framsidan, eller insidan, mellan Östermalmstorgs (T) och Nybrogatan.
Kliniskt rent, stilfullt, snyggt, avskalat, svensk design när den är som bäst år 2010 - Stockholm i Världsklass.
Gången, mellan T-Östermalmstorg och Nybrogatan, 3 november 2010, kl. 10:55
måndag 8 november 2010
Ny eller gammal stadsbyggnad - framtid eller återvändsgränd?
Ett intressant klipp om ett annat sätt att se på stadsbyggnad som man tyvärr inte använder sig av i Stockholm eller på flertal platser i landet.
Önskar vi fortsätta med det? Att bygga in oss i ett hörn? Se filmen och ta sen en promenad i de nya (misslyckade bakåtsträvande) stadsdelarna i Stockholm (Marievik, Hammarby Sjöstad, Hornsberg m.fl.) ... och fundera på det hela ... det behövs en ny stadsbyggnad:
Cul-de-Sac = återvändsgränd ...
Nu även aktuellt angående Norra Djurgårdsstaden där man talar om ekologiskt boende men där det mest tycks vara samma gamla stadsbyggnad som återupprepas (med hopp om att jag har fel). Läs DN 9/11 (1), (2)
Musik till tåg ...
En låt som skrevs och spelades in 2000 hos Janne Olofsman. Nån slags minneslåt och tåget passerar någonstans i Sverige vid någon tidpunkt på väg åt nått håll ...
lördag 6 november 2010
Pull My Daisey ...
Råkade bara läsa namnet just nu i en bok (en bra bok dessutom, Den nakna staden som handlar om Göteborg av Magnus Haglund) - där ett namn på en fotograf dyker upp: Robert Frank, denne gjorde en film tillsammans med Jack Kerouac där bl.a. Allen Ginsburg, W. Burroughs är inblandade som skådisar. Långt från Göteborg men det är det härliga i livet - man vet aldrig var man hamnar ...
Robert Frank plåtade London på 50-talet med dess kolfogg och slitenhet efter kriget - nedan en läcker bild:
fredag 5 november 2010
Roadsworth, K-Special ...
Gatukonst på K-special på fredagskvällen ... så hitta jag att han, denne någon, en annan (?), eller varför inte, möjligen, kanske en stockholms gatumålare eller varför inte en riktig gatuvägsarbetare bemålat sten/ar i Gamla stan - nå väl, det kunde varit Roadsworth ... så, vem? Ja vem? ... äger det offentliga rummet?
Gamla stan, Trångsund, 5 september, 2010, kl. 12:11
Foto:Peter Frisk
Citat SVT: "Peter Gibson, alias Roadsworth, leker med övergångsställen och körriktningsvisare - ja, hela etablissemangets semiotik på Montreals gator. Hemma i Kanada har han blivit både arresterad och bötfälld, men i utlandet hyllas han av gallerister och kritiker. Roadsworths konst ställer den eviga frågan om vem som äger det offentliga rummet".
torsdag 4 november 2010
tisdag 2 november 2010
gårdagens gamla stan ...
När hösten faller på och vintern närmar sig får man glädja sig med en solig gammal skylt som vet med sig att locka - inte görs det sånna idag i fyrkantighetens rike inte ... sen att Wirströms är väl insuttet gör ju inte saken sämre ...Stora Nygatan, 10:36 den 16 okt, 2010 / Foto: Peter Frisk
måndag 1 november 2010
gårdagens slussen
Slussen 2010
Slussen i mitten av 1900-talet
Slussen 2010
Slussen i mitten av 1900-talet
fredag 29 oktober 2010
torsdag 28 oktober 2010
Stallmästaregården söndag kväll ...
I söndags den 24 oktober hade jag förmånen att berätta lite historia om Hagaparken och Bellman och kungar på Stallmästaregården. Bussresebolaget Larssons Resor hade en liten tillställning med ca 40 inbjudna. Trots en mängd nytillbyggnader finns det kvar en härlig doft av historia kring "Stallis".
Ett gammalt menyblad från den 15 april 1971 (det bör vara under Tore Wretmans tid). Notera gärna lindarna vid Drottnings Kristinas lusthus. De var fyra och planterades 1735. Nu finns två kvar.
I höstskrud ...
"Han gick in och försvann i en tavla" ... sjö ... nja, ner i Brunnsvikens höstliga vattendjup gick jag inte. I mitten av 1800-talet sänktes vattennivån med två meter ... slurp, sa det väl ...
En lind från 1735 ser ut så här inuti. Tveka inte att boka en föreläsning!
Peter Frisk
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
