Vi fortsätter tjata ekonomi och banker ...

Att Sverige ligger bra till ekonomiskt i världskrisen får man nedtryck i halsen dagligen från de ekonomiskt ansvariga i Svedala. Stämmer det? Eller sitter vi inte med en riktig pösmunk till bubbla på G?

I går skrev jag "Vi hittar på några miljarder till - det är ju kris" efter att läst artikeln "Från guld till skuld" i SvD i fredags. I dag kom en annan spännande artikel med lite banksiffror som man kan lägga till i högen av kommande krisproblem - "Bolånebuffert kan bli dyr för banker". Vi befinner oss i en kris skapad av de s.k. "samhällsansvariga", representanterna för den fria marknadens väldigt religiösa tro på dess ekonomireligion - på enbart siffror. Det hela liknar numer en smitares väg rakt in i en bergvägg i 200 blås.

Bankerna som lånar ut pengar måste ju täcka upp sina lån till sina kunder (låntagarna) med en slags garanti (händer det något oförutsett måste det finnas täckning även på banken). En svensk bank stoppar, enligt dagens artikel i SvD, undan "3360 kronor i eget kapital för att låna ut 2 miljoner kronor till ett bostadsköp". De som lägger undan mest i buffert är "Nordea använder sig av 17 procent när banken reserverar kapital". Vilket bör bli 170.000 per utlånad miljon. Den bank som har "lägst buffert kopplad till bolånen är Handelsbanken samtidigt som banken har den näst största bolåneportföljen, nästan 800 miljarder kronor."

800 miljarder ... enbart i den banken.

SEB:s VD Annika Falkengren säger följande enligt tidningen: "–Vad händer om vi faktiskt får en bobubbla? Ja, då kanske vi inte är fullt så överkapitaliserade som ögat tycker".

Till denna lekstuga med pengar och det samhällsoansvar som pågått under 20 år kan tilläggas att bankerna ska ligga på en avkastning på 15 % per år i vinst medan tillväxten ligger på 2-3 %. Den som kan ett uns av ekonomi fattar direkt att att vägen mot bergväggen är spikrak och att smällen lär kännas. Tyvärr är det inte bara galningen vid ratten som skadas utan smällen sprider sig till hela samhället runtomkring.

Vi kan ta en sista siffra från fredagstidningen: "sedan år 2000 har den globala skulden dubblats från 78000 miljarder till 158 000 miljarder dollar. Pengar som ska betalas tillbaka med ränta. I länder som USA och Storbritannien har skulderna under lång tid ökat snabbare än ekonomin."

Vi, nja de som leker bank och ekonomer etc, hittar på pengar, strör ut dem genom ökad utlåning som sen ger en avkastning till bankerna på 15 % och dessa pengar som har inte skapas av tillväxt då den ligger på 2-3 %. Till detta ger man sedan i vissa länder skattelättnader för hög- och medelinkomstagare, som i de flesta fall lever sina liv på lån, genom speciella bidrag så som ROT och RUT. På sina håll sägs det att vi gått in i en annan ekonomi, i en ny. Vi har inte hamnat i någon annan ekonomi. Vi befinner oss precis i en och samma ekonomi som vi gjort under lång tid och som just har kapat den situation vi befinner oss i nu. Den kan inte räddas med ett krispaket här eller där. Den kan bara räddas med en fullständig ändring i västvärldens livsmönster.

Lånekarusellen är allt en märklig värld. Samhällsansvarigt? Icke.

Peter Frisk