För några dagar sedan läste jag Carl Johan De Geers nya bok om barnprogrammet "Tårtan". Serien spelades in i början av 70-talet främst i Ellens Bageri på Hornsgatan 32 (nu ligger caféet Franzens där). I det första programmet kommer de tre sjöfararna Hilding, Janos och Frasse. De har mönstrat av från sitt sjömansliv (på Mälarsidan ...) och kliver in och träffar Ellen som driver konditoriet. Ellen har tappat sugen och ger bort hela verksamheten samt receptet till tårtan som är ledmotivet i serien.
Ellen spelas av Sonja Åkesson, poet, författare.
I söndags hade jag stadsvandring Söders höjder. Jag har nu gått den turen i snart 13 år. Jag brukar stanna till och tala om Tårtan vid det hus där Ellens Konditori och för första gången i mitt liv nämner jag det att det var Sonja Åkesson som spelade Ellen.
Nåväl. Inget speciellt med det. Ett kul instick i Söders historia.
Jag åker hem och tar min minsta grabb på en cykeltur. Vi åker till Skogskyrkogården och det slår mig att jag aldrig cyklat bort mot dess södraste del. Kan vara kul. Så jag cyklar längst ner i söder på kyrkogården och kastar upp en blick och ögonen fastnar just på Sonja Åkessons sten ...
Saken är den att jag råkat ut för flertal liknande stopp på kyrkogårdar och med liknande fall. Vad det handlar om det vet i f-n. Kosmiska störningar ...? Det är bara att plocka till sig det hela, suga åt sig, fånga livet fundera på att existensen man ingår i kan vara rätt spännande ibland. Hur ska jag säga?
Livet och världen bjuder på sig själv då och då.
Så man cyklar vidare. Ler lite. Om det var en blink av Sonja så tar jag den gärna ... vid sånna här tillfället fattar jag vinken (spelar ingen roll om den vinken var mitt eget huvud) och anar att jag bör förkovra mig i hennes dikter. Vilket jag gärna gör :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar