Lulllullsamhället och Forever Young - förevigt ung

I DN 22 jan läser jag en artikeln om att vi idag har problem att växa upp. Vi vill vara barn längre - gärna tills vi dör. Samma dag, i en annan krönika, talade skribenten om att man måstea få ha sin privata sfär på facebook. Denne ogillade skarpt att saker man skrev på Facebook till sina vänner spreds till media och dylikt. Vi måste väl få kunna säga vad vi vill till våra vänner på nätet och att det stannar där - eller?

Vi lever allt i den blåögdes lilla värld ...

Det är för mig ytterst märkligt att man 2010 kan tro att man kan leva i ett öppet rum och se sig som privat figur. Samtidigt som man har en position i just detta 2010 års samhälle som är mediefierat och skandalsökande, offentligt och uppfläkt som en slaktad snabbuppfödd oxe.

Samma sak gäller några incidenter på Facebook. I samband med katastrofen på Haiti hade någon fejkat ihop en grupp som skulle ge 2 kr till offren per medlem som gick med i gruppen. Det visade sig vara en fejk. Facebookfolket går i taket att det var smaklöst (I vilken värld lever ni i? Det smaklösa pågår ju dagligen i en strid ström). Nu kunde man ana en viss kritik i det hela (även om nu inte syftet var så - vad vet jag?). Det kan ha varit ett pojkstreck utan minsta tanke bakom som gav upphov till en del frågor i ämnet de "sociala" medierna. Det finns en tendens till att skylta med sitt liv, visa på vad man är för en figur genom att vara med i en massa grupper. I denna skyltning ingår en viss förträfflighet vilket i det här fallet slog tillbaka på somliga. Ville man verkligen ge något till de drabbade i Haiti fanns en mängd uppbyggda organisationer som tex Radiohjälpen och annat där man anonymt betalar in per PG - ja, anonymt. Hur enkelt som helst. Men nu lever vi i en tid när en händelsen måste finnas förevigad och visad för att vara sann och alltså hänt. Är händelsen anonym existerar den inte - det är en icke-händelse. Det är enklare att stilla sitt samvete med ett klick i någon stödgrupp på Facebook och sen ta sin flight till någon allinclusivereseort och plåta sandstränder och säga "because I'm worth it".

Mitt i denna skyltning av positiva vibbar vill man inte att det ska komma ut vad man ibland kastar ur sig - då vill man att facebookkamraterna håller god min. Man vill ha en privat sfär på den plats där man offentligt lanserar sig själv och sina åsikter - beroende på vad man råkar kasta ur sig. Man vill helt enkelt vara bra. Än mer aktuellt är detta för de som är offentliga personer och arbetar, exempelvis inom politik eller media. Å ena sidan vill man styra och ställa och vara vuxen och å andra sidan vill man kunna kasta ur sig en liten barnslig dråplighet till sina 7.654 vänner på FB. Man vill vara barn ibland och man blir stött när en av sina 7.654 vänner för barnsligheten, skojet, pinsamheten, vidare till pressen. Vad är det för vän ...

Jag ser det som om vuxenvärlden slutat existera. Man finner inte så många vuxna människor idag. Allt från personer på positioner som man kan tänka sig vara viktiga så sitter man och kastar ut små meddelanden utan egentlig tanke eller mening bakom. Denne mediale vuxne person tror i sin blåögdhet att de kan landa allt de säger i en privat sfär ... fast de skriver på nätet ... ungefär som att sitta i en t-banevagn och prata, i ett privat samtal och nämna några beslut inom den senaste militärbudgeten i mobilen och blir förbananna för att nån satt och lyssna och förde det vidare.

Jag har slutat förvåna mig, sorgligt nog, över alla märkliga enkäter man svarar på i facebook. Är man 7-16 år förstår jag. Men här ser vi 44-åringar, 56 åringar etc. gå på med knapparna Det är samma patetiskhet som när gubbar och kärringar i min ålder och uppåt hoppar omkring och leker i varenda B-program på tv. Allt från höga politiker till gamla avdankade idrottsstjärnor som gjort sitt för länge sen och nu kränger dammsugare. Figurer som bara vi gubbar och kärringar känner till. Tv är idag pensionärs-tv. Ett nöje för ett par chipsätande generationer som är inte så lite patetiska.

Det är verkligen synd om de som växer upp idag, de unga, med sådanna förebilder.

Artiklar:
För evigt ung - DN
Välj dina vänner. Man kan inte lita på någon på Facebook
Falska facebookgrupper ny trend - DN