måndag 3 september 2012

... skarvar ... kvalité och material

Någon fick för sig att jag enbart gillar gamla hus då jag ofta kritiserar de nya husen och nutidens arkitektur. Jag har inget emot ny arkitektur om husen är bra gjorda och som tillför något i mer djup form än enbart yta. Det är tyvärr så sällan det sker i vår tid. Mitt svar på det hela är skarvar. Jag ska försaka förklara lite bättre med en liten skiss.

Först vill jag säga att jag arbetade som byggnadsarbetare och 12 år och har praktisk erfarenhet av byggbranschen. Jag hade också turen att arbeta med flera byggnadssnickare som hade erfarenhet av en annan tid, när man byggde på ett annat sätt, med en annan kvalité. Därefter blev jag historiker och arkitekturintresserad och sysselsätter mig fortfarande med hus.

Det hela handlar helt enkelt om tvår saker: kvalité och materialval.

Fasad på nytt hus uppfört i Annedal 2012. Här har vi en "skarv". Knackar man på materialet är det en slags mjuk ihållig historia som förmodligen redan om några år har släppt in fukt. Om vi nu visste att hyresgästerna köpte det här billiga billigt så vore det väl ok. Men nu säljer man det "billiga" dyrt och det är inte direkt schyst eller "klimatsmart" ... 

Somliga brukar sätta året 1960 som en förändrings tid inom husbyggnad. Fram till dess var husen ofta byggda i rätt god kvalité och byggda på plats. Därefter inleddes väggen mot ett mer och mer industriellt sätt att bygga hus (samt en förmåga att inte ta de erfarenheter som mänskligheten samlat på sig under sin historia utan fått för sig att det nya alltid måste vara bättre än det beprövade gamla). Man hittade på nya material och nyare snabbare sätt att bygga på för att öka byggtakten. På så sätt har det pågått till idag. Material och sättet att bygga på, och hur ett hus ser ut rent arkitektoniskt, går hand i hand. Det ska gå mycket fort att uppföra husen och det är prefabricerat. Man sätter ihop husen som ett lego. Hur man ska få in det miljövänliga i den processen är verkligen en gåta. Fram till 1960 byggdes husen på plats (likväl inredningen, med kök och skåp m.m.). Låter man de här husen stå, de innan 1960-talet, så har de en förmåga att stå mycket länge då de är just välbyggda. Dessa fastigheter är sällan sjuka som ofta sker med byggnader efter 1960. Här kan vi verkligen tala om "klimatsmarta" hus (ett tokord men visst, vi får använda det i brist på annat) då de håller länge. Står längre. Det är helt enkelt inga slit-och-släng hus.

Ett litet tak ovan en ingång på ett hus uppfört i Sundbyberg i mitten av 00-talet.  Vad för nytta den gör egentligen är jag tveksam till. Men arkitekten tyckte väl att han var "modern" i sitt uttryck.
Det handlar om kvalité. Ett välbyggt hus ser ut på ett visst sätt medan ett hus som byggs snabbt och på billigaste sätt får ett annat uttryck. Det är därför som dagens arkitektur inte håller måttet. Husen är dåligt byggda och det avspeglar sig på arkitekturen, på dess uttryck, på dess form. För att skyla det hela använder man den teknik som är förhärsknade i vår tid - yta.

Man försöker sälja byggnaden med livsstil och ytan. Vad gäller innehållet ser alla likadana ut (vilket givetvis speglar ytan). Byggnader i sämre kvalité säljs dyrt med tal om nyskapad arkitektur och annat lullull. Byggherrarna har förstått det hela fullständigt. Man bygger snabbt och billigt och säljer dyrt genom smart marknadsföring. Det irriterar mig.

Standardcykelrumsdörren 2012 i nybyggt s.k. exklusivt område i Sundbyberg. Det är inte någon baksida, entrén  ligger bredvid denna cykeldörr. 
Låt mig ta ett exempel. Ni ska byta ut ert kök. Ni har, låt säga, ett 40-talskök. Det är platsbyggt. Snickaren får kämpa på ordentligt för att riva ut köket då det är mycket välbyggt. Du åker till affären som säljer kök. Där finns en mängd "olika" kök att välja på i "olika" priser. Vad du egentligen väljer är skillnaden på ytan - inte i kvalité. Du väljer i princip hur luckorna ska se ut. Resten är samma kök vare sig du köper ett billigt eller superdyrt. Det är av samma kvalité. På 80-talet satte jag upp många nya kök och dessa ser i stort sett ut som dagens kök (innanmätet, själva skåpen och materialet). Det som skiljer är ytan. Utanpåverket och det speglar också inredningen. Därför ser ett lyxkök och ett billigt nytt kök för mig ut på ett och samma sätt - de ser billiga ut. De har ingen egentlig kvalité i materialet.

Nybyggt hus, 2011, i närheten av Vasaparken (det är väl vad jag förstår exklusivt att bo tippar jag).  Hur vattenavrinning fungerar här kan man ju fundera över och jag tycker synd om de som betalar mycket pengar för ... rena rama skräpet.   
Man talar idag om Slow Food, t.o.m. Slow Art och jag skulle önska mig en Slow Archietecture som värnade om kvaliitén och på ett långsiktigt tänkande. Då fick vi också, är jag fullständigt säker på, en vackrare arkitektur.

Helheten är beroende på detaljerna helt enkelt.

Och det hela säljs på följande vis ....
   Peter Frisk

Inga kommentarer: