Visar inlägg med etikett Gamla stan. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Gamla stan. Visa alla inlägg

onsdag 14 december 2011

Saga Sjöberg, Paris, KAOS och Gamla stan ...

Jag minns mitt korta möte med vissångerskan Saga Sjöberg i Gamla stan i början av 90-talet. Det var en viskväll på Cafe Sten Sture. En gång kallades källaren för Kurbitz och de tunga visnamnen uppträdde här efter att den legendariska vispråmen Storken bogserats bort. Nu satt vi några stycken eftersläntrare i kölvattnet av en svunnen epok. Minns jag inte fel så var det vissångaren Ivan Dittmer som höll i kvällen och som hade lockat dit mig. Några damer satt i ett hörn och en äldre herre i skägg samt då denne, som jag tycket, elegante Sara Sjöberg. Jag visste inte då att Saga var en legend i visvärlden. Hon hade från 1965 till 1980 drivit den berömda viskrogen KAOS som då låg på Stora Nygatan 21.

Jag hittade en gammal bild på stället på min dator som jag tyvärr inte vet upphovsrätten till. Så här såg det i alla fall ut på gatan någon gång i slutet av 60-talet (notera att det tydligen fanns något som hette "Lilla KAOS" och att staden var något mer sliten ... kanske mänskligare?). Idag, 2011, ligger här en irländsk konceptkrog (globalisering kalas det visst ;-)

Stora Nygatan. Jag vet inte vem som har upphovsrätten eller årtal. Den låg arkiverad på min dator ...
Jag tippar på sent 60-tal - en talande bild från en annan tid ...   
Nu satt hon där på caféet med en väldigt ostämd gitarr och sjöng en visa om Paris. Det lät inte bra. Men det var bland det finaste jag hade hört. Det jag fann vackert var den länk till något annat som hon förmedlade för mig och att Saga sjöng sin visa som om hon sjöng den för absolut första gången. Det var en magisk stund. Den gamla damen berättade saker som hon säkert berättat tusentals gånger men just där och då som om det var första gången. Var gång ordet "Paris" kom över hennes läppar glimmade ögat till där under de medeltida valven. Jag är inte riktigt säker på vad, men, jag lärde mig något den kvällen om livet.

Jag mindes åter den där episoden idag då jag lyssnade på visprogrammet Felicia. Den gode viskunnige Jan Hammarlund berättade då om Saga Sjöberg, Paris och om Kaos.

Lyssna gärna på det här:
Parisälskande vissångerska och grundare av visklubben KAOS - Saga Sjöberg

tisdag 23 augusti 2011

söndag 5 september 2010

Källaren Aurora ett minne blott och solen försvann ...

Källaren Aurora i Gamla stan var en klassisk krog med ett historiskt namn. Nu är inte bara namnet raderat utan också den sol som hängde i början av Lilla Nygatan. På plats har det hamnat en ny skylt av något helt annat slag.

Den gamla skylten med morgonrodnaden.

Ändrad till.

Dagen innan denna upptäckt hade jag på min stadsvandring Krogrundan propagaret för att det vore trevligt om man tog fram lite gamla krogskyltar. "Det finns mängder av de gamla krogskyltarna, från äldre tider, med klassiska krognamn som man kunde hänga upp", fick jag ur mig. "Man kanske inte kan använda originalen men man kan väl kopiera dem". Allt för att minnas lite av vad som varit och att visa att vi i Stockholm värnar om vår historiska stadsdel nummer ett: Gamla stan. Istället står man nu här och ser att trenden går åt motsatt håll.

Det Petersénska huset vid Munkbron har också en av Gamla stans vackraste huggna portaler. Den lilla kultur som återstår i Sverige kan, tycker man, vara värd att bevara. Men här har vi åter ett exempel av flera hur illa det är med försiktigheten mot vårt kulturarv.


Jag har inget emot otalt med Monks. Men det vore fint med lite varsamhet ...

Notera den sol som tidigare fanns i hörnet till vänster om Petersénska huset.

söndag 22 augusti 2010

Gamla stan, 15:03

dagens bild blir snart gårdagens bild ...

Eftermiddag i Gamla stan, utanför en av de sista lopphandlarna, vid Skeppar Karls gränd ... se till att besöka Dan som är ställets nuvarande innehavare och som tog över från den legendariska gamlastanprofilen Viking. (Foto: P. Frisk)

måndag 25 januari 2010

Inbjudan till stadsvandring med offentlig debatt om Slussen vid Slussen

Ett mänskligare Slussen eller ett omänskligare?

Peter Frisk leder en specialvandring kring Slussen
med hopp om livliga åsikter och inlägg från deltagarna. Tisdagar och torsdagar 12:00. Vandringarna är gratis och arrangeras fram till den 30 mars. Samling vid Karl XIV:s staty, Karl Johans torg


Parti av det Slussen som komma skall: (bild Foster + Partners och Berg Arkitektkontor)

Följ med på en tur där vi med kartor och ritningar ser var exakt de nya broarna, husen och trafiken kommer att hamna med det nya slussenförslaget. Vi placerar oss vid olika punkter och försöker på så sätt sätta oss in i hur platsen kommer att påverkas med det nya förslaget.

Arrangör: privatpersonen och stadsvandringsarrangören Peter Frisk

Här kan man läsa mer:
Stockholm Stads officiella sida om Slussen (med bilder från arkitektkontoret Foster + Partners)
Utställningen om nya Slussen visas på Sjömanshemmet, Peter Myndes Backe 3, vid Slussen fram till den 29 mars. (vandringen 30 mars får vi gå utan att se någon modell)

DN 25/3 "Stans paradutsikt försvinner" "DN"

DN, 27/1 Socialdemokraterna vill bygga nytt landmärke vid Slussen.
SvD 21/3 "Bilarna dominerar nya Slussen"
DN 26/1 Alliansen splittrad om Slussens utformning
SvD 25/1 Slussen får hus för kultur
DN 25/1 Nya Slussen tar form
DN 25/1, Farväl gamla Slussen! Epstiens blogg.
Läs även: En senil och stelnad modernism. SVD 17/2

Slussen

Slussen får hus för kultur. Kan läsas i SvD idag och framtiden ser ljus ut - muntert. Möjligen tycker man att politikerna tog hand om de befintliga kulturhus som redan finns och existerar. Men det är väl inte lika roligt kan man tro. Nej, hellre ett prestigeprojekt med den usla 2000-talsarkitekturen som inte stavar proportioner för fem öre så att de, kommunpolitikerna och byggherrarna, samt räknenissarna av armeringsjärn och betong och stål och glas får sig ett namn inristat i historiens böcker.

Lägg pengarna på den kultur som finns (biblioteken går på knäna, museerna däckar, teatrarna kämpar). Putsa upp den befintliga Slussen. Man inte bara spar pengar om man renoverar nuvarande Slussen. Man slipper ett veritabelt byggkaos i 6-7 år med gigantiska kostnader.

Att sen den konstruktion som nu finns är genial gör ju inte saken bättre om man byter ut den mot ett sockeplastförslag.

tisdag 24 november 2009

Fimmelstången - skylten tas ner

En god vän till mig plockar idag ner skylten på Kindstugatan i Gamla stan som det står Fimmelstången på. Hon har nu sålt sin keramiska verkstad och plockat ur sin atalje. Tiden rullar och inget är för evigt.

Här på denna ärevördiga adress har jag och en drös andra stadsvandrare och guider stannat till och berättar om den krog som låg på platsen 1674. Den berömda krogen Fimmelstången. Berömd, legendarisk. Ett historiskt namn som levt vidare på en skylt på Kindstugatan och i historiens böcker och på berättarnas tungor. Tills idag.

Lasse Lucidor, poet och bohem, stacks 1674 ner av kapten Arvid Storm här inne på grund av en obesvarad skål i ett krogslagsmål. Hårda bud på 1600-talet vid krogarnas bord. Det var nu länge sedan och länge sedan krogen lades ner. Men någon gång på 1900-talet var det en klipsk en som tog tillbaka namnet och det kom upp en skylt. På den stod Fimmelstången. Vi som går och berättar om Gamla stans historia fick det visuelt enklare med skylten. Marknadsmässigt har det absolut gett platsen, där lokalen min vän sålt ligger, en extra puff, en extra PR.

Men tiderna förändras. Min vän ringde mig och sa att den nya ägaren ville ha bort skylten. Det ska upp nya namn och det var inte hennes uppgift att ta ner den skylten. Så min vän sålde den till mäklaren som krängde lokalen - han son ville i alla fall ha den ... Det slog mig att det "passar verkligen vår tid". Idag skaffar man sig inte ett ställe och driver det vidare med samma namn. Tar över ett anrikt inarbetat namn. Nej, man ska fram med sitt namn. Riva ut och bygga på sitt eget sätt (och detta sitt "eget sätt", och här har jag erfarenhet, blir allt som oftast väldigt väldigt likt alla andra "individualister" som kryllar omkring oss just för tillfället - jag kallar det den klonade världen). Tradition, eller att föra något vidare, ligger inte i vår tid. Och det tycker jag är Sorgligt.

Vad ska jag säga nästa gång jag står utanför denna historiska plats och "Fimmelstången" inte dinglar där i luften? Jag kan inte begripa hur man tänker? Platsen är känd, namnet är som en klockas klang från Storkyrkan, Nils Ferlin (Poet sic) har diktat om Fimmelstången och jag vet inte hur många som frågat mig var den "där Fimmelstången" ligger ... nu får det svårare att hitta det.

Vill man inte ha kunder?

Zemla min vän, du hade i alla fall grym stil på din butik och det låg kaskader av stänk av poesi i dina ting som du hade där. Och vems stövel var det du hade utanför? van Goghs, eller Walle´s plantasko ...

torsdag 23 juli 2009

Café Edenborg

Det var väl för bra för att vara sant. Ett Café med mysig miljö, gamla bord och stolar, skön musik, jazzbetonat, chansonbetonat, alternativt, eget, suspekt litteratur etc. Det var väl för bra för att vara sant. Små musikuppträdanden på kvällarna, poesiuppläsning, föreläsningar och ett perfekt läge att bara sitta och hänga över en kopp kaffe och bara vara - och som någon skrev i en av kommentarerna efter förkunnandet om att stället ska packa ihop och slå igen:

"Den enda lilla plats i Stockhom som påminner om Berlin får inte finnas"

Men så, det gick inte länge till. Café Edenborg öppnade väl för ca 7-10 år och är inte vidare gammalt men redan direkt lyckades ägaren skapa en härlig Gamla stan-stämning av äldre snitt (med en doft och air av Paris, Berlin långt bort från alla tusen slimmade lattehak med en tillgjord övre shoppingmedelklassbefolkning som numer dränker stan). Fiket är nu sålt av ägaren. Med största sannolikhet tittar det in ett ombyggarföretag och omskapar lokaliteterna som verkligen hade charm och individualitet till ett IKEA-likt massproducerat ställe. Interiörerna på ett hak tycks mig vara kopplad till vad man får för publik och Edenborg hade sköna härliga levande gäster och sköna härliga stolar att slå sig ner på och bara vara på.

Man har alltså blivit av med sitt tillstånd och slår igen.

Stora Nygatan har fått rätt många nöjeshak under de senaste 5-10 åren och har enligt boende i trakten blivit för högljutt. En trend på gatan är att ställena köps och säljs, byggs om och byggs om, köps och säljs, byggs om och byggs om o.s.v. Jag förmodar - här spekulerar jag bara - att det finns en del ställen som tjänar "snabba pengar" vilket jag med all sannolikhet inte tror att Café Edenborg gjorde. Snarare "slow money" - och ett sådant ställe ser man givetvis till att dra in tillståndet för. Att det där också samlades poeter, författare, musiker, alternativ stad-folk, och annat löst folk som det Nya Stockholm gärna önskar sig vara utan gjorde säkert inte saken bättre.

Jag kan inte turerna kring det hela. Varför man dragit in deras tillstånd. Men min personliga åsikt är att jag aldrig sett eller hört något stök från Edenborg - lite dragspel och pianospel och någon klunga franska chansonfantaster är det enda. Däremot kan jag med bestämdhet säga att det finns bra många andra ställen på gatan som man kan fundera över om de ska ha kvar sina tillstånd (om man nu är lagd åt det hållet att dra in tillstånd).

Men de ligger väl i en annan ekonomisk division förmodar jag.

Som ägaren skriver i sin blogg: "Anledningen är förstås att det blivit svårt att driva vidare verksamheten bara som café. En viktig del av fikets liv har varit releasefester för böcker och tidskrifter, föreläsningar, konserter, stödfester."

Ingen kan längre driva ett ställe enbart som café och definitivt inte alternativt - åtminstone inte i Stockholms innerstad.

24 augusti är det således storstängning.

Läs mer här:
X Edenborg själv om stängningen.
X Café Edenborg stänger

torsdag 15 januari 2009

Staden som ömsar skinn ...

Är på blixtvisit i vandringsland och kan rapportera om två förändringar i Gamla stan. Gick förbi den charmerande Stortorgskällaren och hoppade till - därinne lyste bygglamporna och allt var urrivet. Så ... nu ska det byggas om. Det var synd. Stortorgskällaren hade en fin charm men förändringens vindar har blåst hårt i Gamla stan under de senaste 10 åren. Förmodligen får vi en ny restaurang med allområdande lattefärg på väggarna och en fyrkantig vit inredning med lite blomstermönster på en fondvägg. Nutidens standardinredning. "Det ska vara så" säger man till sitt försvar. "Det ska ..." Ibland undrar jag om det är samma figur som inreder alla restauranger/caféer ... att det finns en dold agenda, ett slags mall.

Jag tog en sväng förbi Österlånggatan och där hade någon med "fantasi" just inrett den butiken där "Tomtar & Troll" tidigare låg. Fantasin hos den nye entreprenören låg i att kopiera alla andra nyinredda caféer med samma lattefärg (det kallas så har jag lärt mig från mäklare på inredningsprogrammen i TV - den där lite gråbruna färgen utan tavlor eller annat på väggarna som får människor att bli utsuddade och fösvinna ut i intet) på väggarna. Det är ungefär samma färgsättning och inredning som man såg (jag skriver såg för man ser ingen sån annonsering längre - kris ...) i bostadsannonserna i morgontidningarna. Där kunde man ta en och samma bild och kopiera den och använda den på alla andra annonser och det skulle bli sak samma - samma färg, samma soffor, samma bord, samma väggfasta plasma-tv.

När får man se någon med fantasi bygga om i Gamla stan ...