Hans Sandström har gjort en film om Slussen. Det är inte ofta jag är nöjd med min insatts i livet men i det här fallet är jag mycket nöjd. Jag tycker också att Hans fångat det bra i filmen och hur många vandringar jag gått under de här två åren, det vet jag faktiskt inte. Men många har följt med och lyssnat och berättat sina egna historier om platsen. Jag har haft hur kul som helst. Tack alla som gått med! Ni har verkligen bevisat att Slussen är en älskad plats!
Slussen - hjärtpunkt / hjärtefråga from Hans Sandström on Vimeo.
Synd att det inte räckte ända fram. Men tiden är ännu inte ute och allt kan hända. Nästa år, 2012, finns möjligheter att göra mycket kul i Slussen. Boka en helkväll (eller heldag eller helförmiddag eller frukosttur eller nattvandring - allt kan ordnas) på och i Slussen. Jag visar runt och riggar mathak samt musik om så önskas! Läs mer här. På Slussenevent! Eller knata in på min hemsida peterfrisk.se
Peter Frisk
fredag 16 december 2011
torsdag 15 december 2011
... Slussen - räkna med strul kära medborgare ...
Jag är glad att jag inte tillhör Stockholms näringsliv. Stockholm kommer att stanna upp fullständigt i en gigantisk trafikpropp de kommande 25 år och framåt ...
Huvudproblemet: En vansinnig trafiklösning som kommer att ställa till ett gigantiskt kaos och som klubbats igenom pga av politisk prestige. Det räcka att titta på den här beskrivningen för att förstå var vi är på väg: Slussen - från problemlösare till problem.
Jag ska ta ett eget exempel där jag anser att vi saknar följdfrågor (dagens samhälle och debatt kännetecknas av att ingen längre ställer följdfrågor utan mest försöker vara lustig över just de få som försöker ställa följdfrågor). Sten Nordin och Kevius borde fundera lite över sitt ansvar (gäller även alla andra politiker i alla färger som inte satt sig in i problematiken). De säger att de tänker på stockholmarnas väl och ve. I dag skriver de båda i en artikel i SvD kallad ”Vi har lagt ännu en pusselbit” att det inom 10 år kommer att finnas 350.000 fler invånare i Stockholm än idag. År 2030 har staden även räknat ut att Stockholm kommer att ha 500.000 fler invånare. I förslaget som klubbats så ingår en stor bussterminal inne i Katarinaberget med en kostnad på ca 3 miljarder (kostnaden är utanför de 8 miljarder som Nya Slussen beräknades kosta 2006, dessa 3 ska SL stå för) som ska ta emot alla befintliga och nya stockholmare Man förmodar att det till denna bussterminal ska resa människor.
Det blir alltså fler resenärer/trafikanter som ska till Slussen. Var ska dessa sen ta vägen?
Nämnda ökning av människor och att Nacka-Värmdö växer bör således generera än fler resenärer till Slussen än vad vi har idag. Den stora bussterminal är väl tilltagen för att föra alla dessa till just Slussen. Frågan är då: Var ska dessa efter att de tagit sig till bussterminalen ta vägen sen? Dricka latte på något café? Nej, förmodligen ska de på smidigaste vis ta sig vidare någon annanstans i Stockholm.
De tar sig då till tunnelbanan som med dagens invånarantal är överfull vid rusningstrafik. Att få in fler avgångar på tunnelbanan är omöjligt. De tar sig då vidare upp till bussarna ovan jord (om man inte gjort någon hemlig busstunnel från bussterminalen över till Norrmalm som vi inte känner till). De nya resenärerna tillsammans med de gamla trycks således upp till busstrafiken ovan jord (och till de spårvagnar som det sägs att man planerar i framtiden). Detta betyder att busstrafiken ovan jord bör öka rejält. Beräkningar säger att ca 70 % av resenärerna som tar sig till Slussen i rusning en vardagsmorgon ska norrut. Med andra ord. Många fler blir det som ska ta sig från Slussen och vidare norrut när Nya Slussen står färdig.
Vad har då hänt ovan jord? Hur ser det ut där 2022? Där finns då en t-korsning och även en mystrappa för att man bestämt från stadens sida att platsen ska bli en mötesplats och absolut inte får vara en trafikplats (vilket den varit i över 700 år). För den som är lite intresserad av att Stockholms infrastruktur fungerar bör stanna upp en liten stund och fundera lite. Korsningen kommer fyllas av bussar. Näringslivets viktiga transporter kommer att påverkas långt bort från Slussen likväl som flertalet busslinjer.
Det galna i det nya projekt är inte gallerian, eller utsiktens förändring: det galna i det här är att kollektivtrafiken och nyttotrafiken i Stockholm kommer att försämras något vansinnigt. Vi bygger in ett stillestånd med stående bussar, lastbilar och privatbilar. Miljömässigt är det absolut inte. Infrastrukturmässigt fullständigt befängt.
Vad ni nu får käre medborgare och näringslivsrepresentanter är en byggperiod på 10 år. Därefter kommer vi får något som kommer att kallas "nya slusseneländet" med åtskillig väntan och frustration. Efter några år kommer med all sannolikhet ombyggnader att göras för att "rätta till" problemen och man kommer då åter att se vilket nav denna plats är för stockholmstrafiken.
Hur skulle man då ha gått till väga? Kanske funderat på att lösa problematiken snabbt, smidigt och på billigaste vis. Att först lösa trafikproblematiken. Inte ytan, inte skalet (samma dårskap skedde vid Tegelbacken där Waterfront byggdes innan man löst trafiksituationen och således målade in sig i ett hörn och man kan nu inte vara lika flexibel som om Waterfront byggts efter en ny trafiklösning).
Jag säger inte att man nödvändigtvis skulle rekonstruera Slussen så som den ser ut idag. Det jag säger är att det som löst slussenproblematiken har varit klöverbladssystemet. Katastrofen i denna process är att man inte använt sig av de erfarenheter vi fått av denna lösning. Beslutet att överge klöverbladsidén för en enda bro är det som skapar den kommande trafikkatastrofen.
Den som är det minsta intresserad av att Stockholms trafik ska fungera bör titta igenom Tor Edsjö och Bernt Lindgrens genomgång av trafiken och noga fundera i kritiska banor över det klubbade förslaget istället för att försöka göra sig lustig över de som arbetar med att kritiskt gå igenom Nya Slussen. Aldrig någonsin, tyvärr, har väl ordspråket "skrattar bäst som skrattar sist" varit så väl passande.
Visst. En pusselbit på plats. Men titta i kartongen Nordin och Kevius. Där finner ni ett fullständigt kaos. Ett pussel består av många bitar. Det blir ofta så när man ser det man vill se ...
Peter Frisk - fritänkare, stockholmsguide och historiker.
Chatt om nya Slussen - DN
Nya Slussen – det här återstår före byggstart
Vad vet du om Slussen?
Slussen: Så gick det
Jag står och blickar ut över Slussen
Ja till förslag om nytt Slussen
Huvudproblemet: En vansinnig trafiklösning som kommer att ställa till ett gigantiskt kaos och som klubbats igenom pga av politisk prestige. Det räcka att titta på den här beskrivningen för att förstå var vi är på väg: Slussen - från problemlösare till problem.
Jag ska ta ett eget exempel där jag anser att vi saknar följdfrågor (dagens samhälle och debatt kännetecknas av att ingen längre ställer följdfrågor utan mest försöker vara lustig över just de få som försöker ställa följdfrågor). Sten Nordin och Kevius borde fundera lite över sitt ansvar (gäller även alla andra politiker i alla färger som inte satt sig in i problematiken). De säger att de tänker på stockholmarnas väl och ve. I dag skriver de båda i en artikel i SvD kallad ”Vi har lagt ännu en pusselbit” att det inom 10 år kommer att finnas 350.000 fler invånare i Stockholm än idag. År 2030 har staden även räknat ut att Stockholm kommer att ha 500.000 fler invånare. I förslaget som klubbats så ingår en stor bussterminal inne i Katarinaberget med en kostnad på ca 3 miljarder (kostnaden är utanför de 8 miljarder som Nya Slussen beräknades kosta 2006, dessa 3 ska SL stå för) som ska ta emot alla befintliga och nya stockholmare Man förmodar att det till denna bussterminal ska resa människor.
Det blir alltså fler resenärer/trafikanter som ska till Slussen. Var ska dessa sen ta vägen?
Nämnda ökning av människor och att Nacka-Värmdö växer bör således generera än fler resenärer till Slussen än vad vi har idag. Den stora bussterminal är väl tilltagen för att föra alla dessa till just Slussen. Frågan är då: Var ska dessa efter att de tagit sig till bussterminalen ta vägen sen? Dricka latte på något café? Nej, förmodligen ska de på smidigaste vis ta sig vidare någon annanstans i Stockholm.
De tar sig då till tunnelbanan som med dagens invånarantal är överfull vid rusningstrafik. Att få in fler avgångar på tunnelbanan är omöjligt. De tar sig då vidare upp till bussarna ovan jord (om man inte gjort någon hemlig busstunnel från bussterminalen över till Norrmalm som vi inte känner till). De nya resenärerna tillsammans med de gamla trycks således upp till busstrafiken ovan jord (och till de spårvagnar som det sägs att man planerar i framtiden). Detta betyder att busstrafiken ovan jord bör öka rejält. Beräkningar säger att ca 70 % av resenärerna som tar sig till Slussen i rusning en vardagsmorgon ska norrut. Med andra ord. Många fler blir det som ska ta sig från Slussen och vidare norrut när Nya Slussen står färdig.
Vad har då hänt ovan jord? Hur ser det ut där 2022? Där finns då en t-korsning och även en mystrappa för att man bestämt från stadens sida att platsen ska bli en mötesplats och absolut inte får vara en trafikplats (vilket den varit i över 700 år). För den som är lite intresserad av att Stockholms infrastruktur fungerar bör stanna upp en liten stund och fundera lite. Korsningen kommer fyllas av bussar. Näringslivets viktiga transporter kommer att påverkas långt bort från Slussen likväl som flertalet busslinjer.
Det galna i det nya projekt är inte gallerian, eller utsiktens förändring: det galna i det här är att kollektivtrafiken och nyttotrafiken i Stockholm kommer att försämras något vansinnigt. Vi bygger in ett stillestånd med stående bussar, lastbilar och privatbilar. Miljömässigt är det absolut inte. Infrastrukturmässigt fullständigt befängt.
Vad ni nu får käre medborgare och näringslivsrepresentanter är en byggperiod på 10 år. Därefter kommer vi får något som kommer att kallas "nya slusseneländet" med åtskillig väntan och frustration. Efter några år kommer med all sannolikhet ombyggnader att göras för att "rätta till" problemen och man kommer då åter att se vilket nav denna plats är för stockholmstrafiken.
Hur skulle man då ha gått till väga? Kanske funderat på att lösa problematiken snabbt, smidigt och på billigaste vis. Att först lösa trafikproblematiken. Inte ytan, inte skalet (samma dårskap skedde vid Tegelbacken där Waterfront byggdes innan man löst trafiksituationen och således målade in sig i ett hörn och man kan nu inte vara lika flexibel som om Waterfront byggts efter en ny trafiklösning).
Jag säger inte att man nödvändigtvis skulle rekonstruera Slussen så som den ser ut idag. Det jag säger är att det som löst slussenproblematiken har varit klöverbladssystemet. Katastrofen i denna process är att man inte använt sig av de erfarenheter vi fått av denna lösning. Beslutet att överge klöverbladsidén för en enda bro är det som skapar den kommande trafikkatastrofen.
Den som är det minsta intresserad av att Stockholms trafik ska fungera bör titta igenom Tor Edsjö och Bernt Lindgrens genomgång av trafiken och noga fundera i kritiska banor över det klubbade förslaget istället för att försöka göra sig lustig över de som arbetar med att kritiskt gå igenom Nya Slussen. Aldrig någonsin, tyvärr, har väl ordspråket "skrattar bäst som skrattar sist" varit så väl passande.
Visst. En pusselbit på plats. Men titta i kartongen Nordin och Kevius. Där finner ni ett fullständigt kaos. Ett pussel består av många bitar. Det blir ofta så när man ser det man vill se ...
Peter Frisk - fritänkare, stockholmsguide och historiker.
Chatt om nya Slussen - DN
Nya Slussen – det här återstår före byggstart
Vad vet du om Slussen?
Slussen: Så gick det
Jag står och blickar ut över Slussen
Ja till förslag om nytt Slussen
onsdag 14 december 2011
Debaser och den salta sjön ...
Så du går då lite halvberusad rätt genom lokalen och är snart vid den lilla baren som kallas DBF. Du ser därifrån hela Saltsjön ligga utflyten, ljusen från båtarna, Söders skimmer och du känner dig kanske överväldigad och att det hela är näst intill surrealistiskt i sin verklighet. Här, just här, skulle man kanske kunna säga att ”vattnet korsar bilderna”. Att här möts elementen som är Stockholm, att det kanske här ännu finns en sekund i legenderna inbyggd i känslans själ. Ja. En märklig dröm är livet. Vi flyter omkring i detta akvarium där du för ovanlighetens skull också kan beställa in öl och andra drycker och kanske frågar vi oss: flyger eller simmar fisken eller är det tvärtom? Eller har Ni spräckt Er fiskskål? Vi, i vår mänskliga inlåsta mentala ensamhet? Vad bryr sig de där målade sotsvarta betongbalkarna som tycks vara i gott skick här om det? Intet. Vid barens ände står jag. Den lämnar jag inte. Ölen är där. En vind drog in från dörren som öppnades. Jag såg en glimt av slusskanalen i natten och kände kort doften av Österjöns vatten och någonstans i rymden ovan de mörka Södra bergen bor Tranströmer, poeten, diktaren på stigens berg. Vart hän? Bartendern med en cigg i mungipan var överfylld av ölbackslass som han nu i denna sekund stuvar in som vilken vara som helst medan de förmodade taxibilarna drar över den nyblöta asfalten mellan Gamla stan och Södermalm. Jag drack ur min öl. Bandet hade inte börjat spela. Lokalen fylldes sakteligen med människor. Jag gick tillbaka mot saltsjösidan och DBF. Slog mig ner. Ett citat. Av argentinaren Borges for genom min ölindränkta hjärna: ”Liksom livet är en dröm i en dröm, är universum en reflex i en reflex”. Jag tog en klunk och kände att jag kommer att sakna den här platsen. På samma sätt som jag saknar den nedbrunna Tantogården. Som på sätt och vis var Debasers början och kanske också dess slut, dess förgrening, dess kommande nät … hur de två musikhaken satt ihop. Ihop av en livstråd av människor, de som var där då och nu möjligen är här nu eller sen? Tantogården är en reflex i min hjärna som har upphört att finnas till som verkligt fenomen förutom som namn, ord och som nu svävar som ett minne hos de som minns. Det jag ser och känner kommer att vara en dröm som drömts i en tid som inte är när vi hamnat i framtiden (tiden som inte finns). En synvilla. En dikt.
Likt glidande ringar på vattnet, på vattnet som glänste till och försvann och jag förstod att det var i dessa böljor han ville dö. Jag ser honom därute nu. Jag ser honom där, han står där längst fram i stäven och trotsar vågorna likt Don Quijote som kastar sig mot väderkvarnarna, så står han där och viftar mot vinden med sin brännvinsflaska, mot regn, mot snö, mot livets ALLA element, mot det där obevekliga hjulet som stavas tiden, som krossar allt, dödar, mot den, tiden och döden, hötter han sin knotiga näve och sjunger ut, vägrar besegras av verkligheten, han, den store drömmaren som står där i båten mitt i Saltsjön och bakom honom sitter hela gänget av drömmare och förlustar sig i livet med brännvin och sång: Ulla, Movitz, Mollberg och tidens mästare Fredman, representanter för alla kämpar ur enkelhetens folkdjup som livet igenom i historien stått med glaset höjt mot vinden, mot storm, mot natt för att leva, för att livet fan i mig är mer än den futtighet som vardagen ger i sitt tomma kärl. Hur de med fantasins hjälp – och väldigt mycket sprit - trotsat verkligheten, ger fan i realiteten, trotsar orättvisans jämmerdal och gett hin håle i den gråa vardagen för illusionen, för glädjen och för livet och allt i kontrast mot de sovande, de som vet hur allt ska var, de som vill reglera, samla i ladorna, lägga på hög, tänka på sin ränta och planera för oss andra, vad och hur vi ska göra, glädjedödarna, som säger sig alltid veta ... Så står han där, Bellman, i stäven i alla väder och skriker: ”ljug för mig, ljug för mig älskling!” med roddarmadammerna flinandes glatt med svarta gluggar i truten och de ror på med årorna i det mörka vattnet och festsällskapet försvinner bortom kastellet ut till lönnkrogarna och det hoglandska vinet på Djurgården där festen fortsätter i all evighets natt som fester alltid gör och deras eldar kommer att brinna genom de ständigt fyllda snapsglasen…
.... då mindes jag en egen kamp på Djurgårdsfärjan med gitarr i hand och egna drömmar om det som inte blev något, men drömmar som fanns, och hur glad jag fortfarande är över att drömmarna i alla fall får finnas och att de är vinstfria och jag mindes hur Totta Näslund tog min gitarr ifrån mig och spelade ”Felica försvann” på just dessa bellmanska böljor, på denna Djurgårdsfärja ”över Styx” över dessa ”skuggornas hav”. Hur jag där i min oskuldfullhet sa då jag inte visste att han var han att ”du spelar ju gitarr bra” och hur hans tjeckiska vackra kvinnliga sällskap – ja, hur det slog mig i denna korta sekund av liv att jag tänkte på Varats olidliga lätthet, Prag, stridvagnar, en hög hatt, Sovjet, öl, ost, Sabina och den tappre soldaten Svejk i en samma tanke - log lite överinseende mot mig. Hur jag först på Skeppsbrons kant kom på att ”det var ju för fan Totta som låna min gitarr” att jag fortfarande tjugo år senare är på drift utan mål vid en och samma kajkant utan möjlighet att ankra för vintern med samma gitarr och att jag fortfarande är lika husvill då som nu och just i denna tanke satte bandet igång och musiken träffade mitt öra och mitt inre med den kraft som musiken alltid träffat mig och slår omkull mig så jag gick längst fram, för att som jag alltid gör, kliva in i musiken och försvinna från verkligheten för en stund ....
Peter Frisk
Saga Sjöberg, Paris, KAOS och Gamla stan ...
Jag minns mitt korta möte med vissångerskan Saga Sjöberg i Gamla stan i början av 90-talet. Det var en viskväll på Cafe Sten Sture. En gång kallades källaren för Kurbitz och de tunga visnamnen uppträdde här efter att den legendariska vispråmen Storken bogserats bort. Nu satt vi några stycken eftersläntrare i kölvattnet av en svunnen epok. Minns jag inte fel så var det vissångaren Ivan Dittmer som höll i kvällen och som hade lockat dit mig. Några damer satt i ett hörn och en äldre herre i skägg samt då denne, som jag tycket, elegante Sara Sjöberg. Jag visste inte då att Saga var en legend i visvärlden. Hon hade från 1965 till 1980 drivit den berömda viskrogen KAOS som då låg på Stora Nygatan 21.
Jag hittade en gammal bild på stället på min dator som jag tyvärr inte vet upphovsrätten till. Så här såg det i alla fall ut på gatan någon gång i slutet av 60-talet (notera att det tydligen fanns något som hette "Lilla KAOS" och att staden var något mer sliten ... kanske mänskligare?). Idag, 2011, ligger här en irländsk konceptkrog (globalisering kalas det visst ;-)
Nu satt hon där på caféet med en väldigt ostämd gitarr och sjöng en visa om Paris. Det lät inte bra. Men det var bland det finaste jag hade hört. Det jag fann vackert var den länk till något annat som hon förmedlade för mig och att Saga sjöng sin visa som om hon sjöng den för absolut första gången. Det var en magisk stund. Den gamla damen berättade saker som hon säkert berättat tusentals gånger men just där och då som om det var första gången. Var gång ordet "Paris" kom över hennes läppar glimmade ögat till där under de medeltida valven. Jag är inte riktigt säker på vad, men, jag lärde mig något den kvällen om livet.
Jag mindes åter den där episoden idag då jag lyssnade på visprogrammet Felicia. Den gode viskunnige Jan Hammarlund berättade då om Saga Sjöberg, Paris och om Kaos.
Lyssna gärna på det här:
Parisälskande vissångerska och grundare av visklubben KAOS - Saga Sjöberg
Jag hittade en gammal bild på stället på min dator som jag tyvärr inte vet upphovsrätten till. Så här såg det i alla fall ut på gatan någon gång i slutet av 60-talet (notera att det tydligen fanns något som hette "Lilla KAOS" och att staden var något mer sliten ... kanske mänskligare?). Idag, 2011, ligger här en irländsk konceptkrog (globalisering kalas det visst ;-)
 |
| Stora Nygatan. Jag vet inte vem som har upphovsrätten eller årtal. Den låg arkiverad på min dator ... Jag tippar på sent 60-tal - en talande bild från en annan tid ... |
Jag mindes åter den där episoden idag då jag lyssnade på visprogrammet Felicia. Den gode viskunnige Jan Hammarlund berättade då om Saga Sjöberg, Paris och om Kaos.
Lyssna gärna på det här:
Parisälskande vissångerska och grundare av visklubben KAOS - Saga Sjöberg
tisdag 13 december 2011
Lycka till ...
Då har det klubbats, den Nya Slussen ska byggas. Jag gratulerar er stockholmare och resenärer. Efter att jobbat och gått i Slussen i två år och satt mig in i det Nya förslaget och ställ det mot nuvarande Slussen kan jag bara gratulera Er. Grattis till 10 års kaos. Grattis till 10 års trafikkaos för en tummetott ...
Jag älskar den här stan. Jag har inte gjort annat än vandrat dess gator och torg och berättat om denna stad i snart 13 år. Denna fantastiska stad som besöks för dess vyer och dess specifika karaktär.
Jag kommer att fortsätta arrangera mina vandringar här i 1 år till. Sen lämnar jag Er. Jag lämnar Er förbannade historielöshet. Jag lämnar Er Nya Sluss till Er själva. Där kan ni sen sitta på er trappa i blåsten med Er latte och planerade värld och stad och undra över trafikkaoset. "Dong, var det det här vi fick för alla pengarna och all byggkaos?" Jag vill inte vara med och ta den nota ni drar på Er. Jag vill inte bekosta Er leksak. Er Mötesplats. Er "trendighet". Er plastiga urvattnade "urbanitet" som är ljusår från stadsliv och kretativitet. Jag vill inte vara med om Era "visioner" och ert monolitiska tänkande. Jag vill inte stå där 2022 och trängas på en plats som inte kommer att fungerar där folk trängs och där bussar fastnar i köer och kostnaden för hela projektet sprängde alla budgettar och man fick en plats som inte fungerar.
Ja lycka till Ni. Jag vill inte se när denna stad grävs upp och krängs om till ett Sickla köpcentrum. Jag vill inte vara med när Ni skapar en förort av innerstadens liv. Så jag lämnar Er leksak. Eran planerade stad med Ert arroganta misslyckade flumstyre är inget för mig.
Jag vill inte bo i en stad som har mage att rösta fram sådana arroganta människor som Sten Nordin och Regina Kevius. Deras samhälle är inget för mig. Visst du nyinflyttad (jag är en bonnläpp från början men jag har alltid älskat lokalpatriotism och alltid trivts med innerstadstockholmaren) ... visst du nyinflyttad, Du tror att det att leva i en stad är att inte bry sig om något eller någon. Du tror att man stövlar på. Du har så fel och Du är en del i att Stockholm självdör. Ni talar om "världsklass" när det hela handlar om "världskass".
På många sätt är den här staden på väg att dö. Det var en levande stad jag kom till en gång. Men så här vill jag minnas dig, du "Mina drömmars stad" ...
Peter Frisk
Om gårdagens beslut här:
Plan för nya Slussen klubbades
Ja till förslag om nytt Slussen
Jag älskar den här stan. Jag har inte gjort annat än vandrat dess gator och torg och berättat om denna stad i snart 13 år. Denna fantastiska stad som besöks för dess vyer och dess specifika karaktär.
Ja lycka till Ni. Jag vill inte se när denna stad grävs upp och krängs om till ett Sickla köpcentrum. Jag vill inte vara med när Ni skapar en förort av innerstadens liv. Så jag lämnar Er leksak. Eran planerade stad med Ert arroganta misslyckade flumstyre är inget för mig.
På många sätt är den här staden på väg att dö. Det var en levande stad jag kom till en gång. Men så här vill jag minnas dig, du "Mina drömmars stad" ...
Om gårdagens beslut här:
Plan för nya Slussen klubbades
Ja till förslag om nytt Slussen
fredag 9 december 2011
Alvin och gänget ....
Ibland behöver man inte säga mer ....
Som det så vackert står på deras Facebook-grupp: "#Stockholmsjul presenteras stolt av Stockholms Stad och City i Samverkan." heja, heja, sälj ut så mycket ni kan, vad här näst? Men kul skulle det bli tyckte Ulla ...
Sen togs den bort från Stureplan och Ulla visste inget och den, Alvinbubblan, dök upp på Norrmalmstorg ... vicket drama ... som det står på "Stockholmsjuls FB-sida :-) (som jag förmodar är ett initiativ av just Stockholms Stad och drivs av staden) "Idag får julinstallationen Alvin och gänget 3 ett nytt hem på Norrmalmstorg i Stockholm City. Installationen finns på plats till den 13 januari 2012."
Stockholmsjul står det skrivet ... och följande bolag som nu sitter i samverkan för att "skapa" sitt "city" till oss andra i symbios med politikerna har vi att tacka och buga för ... jo ni ... suck (Yule? ... va ... äh) .. det stinker ...
"#Stockholmsjul presenteras stolt av Stockholms Stad och City i Samverkan.
Partners är: Köpguiden,Coca-Cola, Clear Channel, Alvin och Gänget 3, MK Illumination, Elektroskandia.
Initiativtagare är: Vasakronan, Hufvudstaden, AMF Fastigheter, Diligentia, Fabege, Jernhusen, SEB Trygg-Liv, Fastighetskontoret, Statens Fastighetsverk, Drottninggatans Förening, Humlegården, Atrium Ljungberg, Byggnadsfirma Olov Lindgren, Vital Eiendom, Folksam, Stena Fastigheter, Axfast, Centrumfastigher, AFA Fastigheter, Familjebostäder
This season, the centre of Stockholm will be brightly illuminated with 671,647 LED lights. We call it Stockholm Yule and it will be hard to miss. Just raise your eyes and let the spirit of Yule embrace you."
Peter Frisk
(som önskar ett Stockholm som fungerar, trött på floskler ...)
onsdag 7 december 2011
En julsnyting och saknaden efter en ...
Då värmer det sinnet att läsa Slas i decembermörkret. I "Vad man ser och hedrar" berättar Slas om söderförfattaren Erik Asklund, killen från Hornstull som hade som tradition att dela ut årets "julsnyting".
Slas skriver hur Asklund till jul greps ”av en egendomlig vrede. Han ringde en taxi. For till Operabaren och gick in och gav den första han mötte en smäll. Vi visste det alla. Det var decembers stora samtalsämne på Operabaren när Erik Asklund skulle dela ut julsnytingen och vem han ansåg förtjäna den". Slas fortsätter och fortsättningen stämmer än mer in på vår nutid när händer är gjorda av silke och ord förfäras av rädsla och ängslan av risken, om man inte gör som man bör och ska, att inte få delta i det mediala finrummets värme - tv-soffan:
”Vilken författare har idag mod att dela ut en välförtjänt julsnyting till nån kollega. Ingen!” utropar han. Det klimat som vi befinner oss i idag, mer än 10 år efter Slas bok, är i stort behov av julsnytingar. Allt är sömngångaraktigt och helt enkelt fruktansvärt ängsligt i vår tids tid. Ja, uva, denna juletid av tradition ... det var allt bättre förr ... Så nu funderar jag på vem som ska få en julsnyting ...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
