Vad är rikedom?

Jag gick en specialvandring en gång med två par. Vi gick in på Le Rouges bakficka vid St Göran och Draken i Gamla stan och de bjöd på en jägermeister inne i värmen.

Då vände sig den ene till mig, han handlade med fastigheter och var (innan krisen i alla fall) en mycket rik figur. Han sa: "Det är du som har allt, du har allt det som jag skulle vilja ha men inte kan få, det är du som är rik - minns det!" och han såg verkligen ledsen ut och jag visste faktiskt inte vad jag skulle svara.

Personligen tycker jag att jag haft för lite pengar jämt. Man kan nog kalla det knapert. Men det här var första gången som jag verkligen kände att jag var rik, att jag ägde en rikedom. Jag satt på en skatt som endast döden eller en skada i medvetandet kan ta ifrån mig (och då hjälper ju inga andra värdsliga ting till heller förövrigt). Man kan inte själa den från mig. Jag kan inte förlora den på börsen. Ingen kan ta den från mig. Om någon vill ha den kunskapen eller köpa den av mig så går det inte. Man kan inte få, köpa, eller själa någons vetande.

Jag minns hur jag i början av tjugoårsåldern började söka. Jag var en törstig figur, vilsen, okunnig, visste ingenting om nånting egentligen. Ingen utbildning mer än att jag kunde spika på hus (ingen dålig sysselsättning). Jag spelade inget instrument, sjöng inte, hade inga konstnärliga intressen och det ringde i öronen på mig vad min SYO-konsulent en gång sagt: "med de betygen är det ingen idé att drömma".

Alltså förbli vid din läst. Försök inte att vara någon.

Så jag låg där i min säng i ångest och drömde om att det otroliga skulle hända - att kunskapen skulle falla ner från himlen in i huvudet och vips så var jag en lärd man som kunde spela något instrument och sjunga små truddelutter. Jag kände mig helt låst och fast i mig själv. Jag visste inte alls vilken väg jag skulle ta. Jag såg inte äns någon väg att välja och drack mer.

Tjugotvå år senare har jag allt det som jag då drömmde om. Det föll aldrig ner något från himlen utan kunskapen fanns på jorden och den fick plockas efter vägen som kanske inte alltid var rak. Dock hittade jag mig själv här genom olika intressen. Skillnaden mot då är att jag förmodligen är mer kunnig idag, samt att jag tjänade mer pengar då. Jag var ekonomiskt rikare då men är mänskligt rikare nu.

Jag får ibland frågan när jag vandrar: "hur kan du allt det här?" och jag svarar då "det föll ner från himlen en dag och så vakna jag och kunde allt". i egentlig mening så är det ju så ...

Så när fastighetsägaren var avundsjuk på mig så blev jag väldigt glad. Jag hade satsat på rätt häst. Hellre har jag inre rikedom än yttre. Hellre kunskap än reda pengar. Jag talar med glädje hellre om St Göran och Draken än far runt med en ny Porsche.