Nobelmuseet

Jag brukar inleda min stadsvandringar med samling på Stortorget i Gamla stan. Häromdagen slog det mig hur torget har förändrats. Hur internationellt det har blivit. Jag står gärna i timtal och enbart ser människor från andra delar av världen passera. Där går man med sina kameror, sina guideböcker och sina grupper från Kina, Ryssland, Frankrike, Sydamerika, Spanien ... världen samlas på Stortorget i Gamla stan.

Hur det än var kom jag på, då gruppen jag väntade inte kom, att jag aldrig varit inne på Nobelmuseet. Dit strömmar ju våra utländska gäster i en massa. Hur lite en turist än vet om Sverige så vet man vad Nobelpriset är. Jag gick in.

Väl därinne slog det mig: "Det är ju precis så här det ska vara. Det är ju just här som museet ska ligga och ligger!" Museet har ju hamnat helt rätt här vid Stortorget i Gamla stan. Just på grund av att alla utländska gäster kommer att hitta hit. Diskussionen om att flytta är helt onödig - hit hittar man.

Jag gick runt. Det är inte stort. Men det betyder inte så mycket så museet charm. Är inte så säker på att museet skulle vinna på mer plats. Det visades filmer om pristagarna. När jag klev in i biosalongen inleddes en film om Dag Hammarsköld. Det talades om hans tid i FN i början av 60-talet. "Ja, det är ju precis så som det måste vara", tänkte jag. FN, Nobels fredspris, övriga priser och alla människor från alla länder här inne i det gamla Börshuset vid Stortorget i Gamla stan.

Ser man sig runt så finns ju hela 1900-talets vetenskap, politik och litteratur här. Där ser jag Marie Curies luftdämpande balansvåg, Brodskys skrivmaskin, Nansens Pass och Pasternaks manus, Beckett ...

Man har som jag nämnde haft eller har planer på att bygga ett nytt Nobelmuseum. Jag tycker nog att det som finns ligger helt perfekt. Betala 60 kronor, gå in en kall höstdag, slå dig ner framför filmerna i de mjuka kuddarna och se världens kunskap och dess senaste 100 åren svepa förbi. Därefter går du ut och ser det vackra medeltida lilla Stortorg lysa med alla sina fasadfärger, hur det ligger där som ett bevis på allt som varit och själv kan du flanera gatstenen fram och fundera på var vi är på väg ...