Contemporary, Bukowskis hösten 2011

Var på visning på Bukowskis idag. Noterade ned några verk som, om jag hade en slant, ja en rejäl slant, skulle köpas. Alltid kul att se vad man har för smak och vad man skulle vilja ha på sin egen vägg hemma. Här lite snabbt nerskissat på nattkröken. Den första jag föll för var en liten Öyvind Fahlström "Utan titel". (alla tavlor nedan länkade från Bukowskis)

386.Öyvind Fahlström 1928-1976Utan titel. (d)

Utropspris:SEK 10 000 - 15 000
Gick för 13.000.

Ola Billgren fanns representerad rätt väl. 

370. Ola Billgren 1940-2001 "Stad vid flod (Heidelberg)" 1988.
Utropspris: SEK 2 000 000 - 2 500 000 
gick för 1.800.000

Jag har alltid varit svag för Billgrens inflygningstavlor. Någonstans minns jag att han har beskrivit hur man möter en stad uppifrån, in i ett dis, när man far genom molnen för att landa. Förväntningarna. Den där märkliga overklighetskänslan där uppe i luften. Där man är någon slags prick och tittar ut ur det där lilla fönstret och ser något som är en stad. Ja, då är man inte stor. En liten plutt i skyn. Även "Cityscape - Hamburg" är intressant från 1988. Det finns en mindre tavla från 1964 som inte är dum och som skulle passa i min hall: "Interiör". Även den stora "Promenad" är häftig och Billgren är enligt mig den enda konstnären i Sverige som efter 1960 håller internationell klass - tekniskt.

428. Ola Billgren 1940-2001 "Promenad".

Utropspris:SEK 1 500 000 - 2 000 000
återrop

417.Igor Kopystiansky USA Född 1954"Doors" 1975/77.

Utropspris:SEK 125 000 - 150 000
återrop

Ryssen, numer amerikanen, Igor Kopystiansky, tillhörde under sovjetepoken "underground"-konstnärerna och nog andas den här tavlan onekligen en rysk doft. Jag gillar den skarpt (någon som vill sponsra?).

467. Leon Tarasewicz Född 1937"Nr 3". (d)

Utropspris:SEK 150 000 - 175 000
slutpris 140.000

Polacken Tarasewicz har en större tavla. Jag hade en nersparad tidigare såld tavla av honom från 2008. Gillar färgerna han använder sig av.

2008 gick det en annan av Leon Tarasewics på Bukowskis som jag gillade. Klubbad för 66.000.

271. Hans Hammarskiöld Född 1925"Det rosa huset", 1978. (d)

Utropspris:SEK 12 000 - 15 000
återrop

En pärla av Hans Hammarskiöld som egentligen är fotograf och har här mixtrat ihop någon bild på något vis (det är nog ett foto). Jag gillar verkligen dylika motiv. Dysterhet. Det ligger lite snö och några gula förtorkade höstliga grässtrån. En byggnad med värme i den råa hösten men med en ren luft att andas in och att fylla lungorna med. De spretande träden. Liv. Doft av höstlig jord och ett rangligt rostigt staket ... En liten bild/tavla som hängde gömd ovan en dörr på Bukowskis. Utförd på 80-talet. (som bevis på vad man kan köpa bra konst billigt är att denna bild blev osåld ...)

419. Henry Krokatsis Storbritannien Född 1965"Incorruptible". (d)

Utropspris:SEK 18 000 - 20 000
återrop

De två ovanstående är rena fynden. Bra mycket bättre än mycket av de verk som ska gå för större utrop på den här auktionen. Nästa blomma av Donald Baechler var inte så dum.

361. Donald Baechler USA Född 1956"Yellow Flower". 1908

Utropspris:SEK 280 000 - 300 000
250.000

432. Gunnel Wåhlstrand Född 1974"Looking at Paintings"

Utropspris:SEK 1 000 000 - 1 200 000
gick för 1.650.000

Avslutningsvis en riktigt bra tavla av Gunnel Wåhlstrand.

Visningen pågår nu 10-15 november 2011.

Peter Frisk

Hammarby Fabriksområde - en rest av det som varit ...

Hammarby Fabriksområde, hus under rivning, 31 oktober 2011, kl. 11:22
Foto: P.F.

Gårdagens Stadsgård

Stadsgården, 24 augusti, 2011, kl: 11:43.
Foto: P.F.

Trevligt boktips - "Staden mellan pärmarna"

En bok som jag då och då kastar ett öga i och som är trevlig helt enkelt ... finns nog att få tag på i nån pockethandel ... den kom nog för mer än 10 år sedan ...

Peter Frisk

St Göran & Draken - Stockholm-Barcelona

Gick en vandring här om veckan med en herre från London, Mr Ed. Ed blev synnerligen förvånad när jag visade St Göran och Draken och berättade dess historia. St Göran var för Ed helt kopplad till St Georgekorset i den engelska flaggan. Berättelsen om helgonet spreds över hela Europa. För att ta ett exempel av många så är St Göran är Barcelonas skyddshelgon. Man kan se honom och draken avbildad lite överallt. Likväl som i Stockholm. Bilden nedan är från  korsningen Wollmar Yxkullsgatan/Björngårdsgatan.

Korsningen Wollmar Yxkullsgatan/Björngårdsgatan Foto: Peter Frisk

St Göran och Draken i Barcelona, 2011, Foto: Peter Frisk

St Göran och Draken i Barcelona, 2011, Foto: Peter Frisk

St Göran och Draken i Barcelona, 2011, Foto: Peter Frisk

Peter Frisk

Slussen - räckena som försvann

Tyvärr är det så att det vi idag ser vid Slussen är ett förfall som pågått i snart 40 år. Underhållet av Slussen sägs försvinna någon gång i slutet av 60-talet. Under åren därefter förlorar sedan Slussen en mängd detaljer av olika art; originalarmatur, räcken, trappor, dörrar, glaskupol, handtag, skyltar etc. 

Vid ett av klöverbladen fanns 1960 räcken mellan de gående och bilarna. Här på den svartvita bilden kan man se ett räcke som skyddar gångtrafikanterna från bilarna. 

Slussen, 1960, Källa: Stockholms Stadsmuseum

Ser vi samma plats idag så är räcket borttaget. När det skedde vet ingen. På den nya bilden kan man se att det kommit till ett cykelfält utanför de gåendes del. Man har lagt till något. En cykelbana. Skulle man vid en rekonstruktion tänkt till på tex samma sätt som då, när dessa räcken fanns, så skull det givetvis ha gått att bygga tillbaka nya räcken och utveckla den här idén än mer. Med ett räcke som också skyddade cyklisterna. Här skulle man givetvis ha tre räcken. Det finns ett exempel på en sån plats på Slussen idag. På den västra sidan finns en kort snutt med tre räcken: en ränna för gående, ett räcke, en ränna för cyklande, ett räcke och sen bilar. 

Klöverbladet 2011. Foto: Peter Frisk

En annan liten detalj som är väl uttänkt var den lilla böj på räcket man kan se på bilden nedan. Den lilla böjen gör att den gående förs in till den gång som går mot Gamla stan. Det finns fler liknande exempel på räcken som leder de gående rätt. Tyvärr är räckena borta och även de granitstenar som låg på den lilla rundade planen. Idag är det gammal trasig sprucken asfalt på platsen och grusupplag. Då fanns det cykelställ mot väggen ...

Slussen 1961. Källa: Stockholms Stadsmuseum.

Fästet där ett räcke en gång satt. Slussen 2011. Foto: Peter Frisk

Peter Frisk

Inslag i P1 om slussenvandringarna

På morgonen den 26 oktober var det ett litet inslag om slussenvandringarna på P1.
Klicka på bilden för att höra inslaget.




För mer info om mina slussenvandringar se Slussen - en älskad plats.

Peter Frisk

En film om Slussen av Hans Sandström

Hans Sandström har gjort en film om Slussen där undertecknad dyker upp i några sekvenser.


Slussen 2011-11-01 from Hans Sandström on Vimeo.

För mer info om mina slussenvandringar se Slussen - en älskad plats.

Peter Frisk

Städernas omvandling ... sätta "på-kartan-problematiken"

I en understreckare i SvD idag skriver Erik Persson om städernas förändring och kopplingen till mediet film. Det är en mycket intressant artikel som inte är direkt förvånande för den som uppfattat den Gigantiska förändring som staden genomgått under de sista 10-15 åren. Det finns också många i vårt samhälle som inte uppfattat denna Gigantiska förändring som skett och sker i våra stadsrum och dessa kanske förvånar sig över en dylik artikel. De senare är allt som oftas de som inte lägger märke till att det stadsrum de besöker dagen innan ändrades, ombyggdes, gentrifierades och blev något helt annorlund än vad det en gång var. Dessa uppfattar aldrig att det där för bara några dagar sedan fanns en annan miljö, en annan befolkning. Dessa, som den gamle franske piaonistlärarinnan Nadja Boulanger möjligen skulle kalla de "sovande", är nu tyvärr i majoritet och kommer förmodligen så vara ...

Mycket av förändringens roll beror på förändringen i innehållet av staden. Vad staden anses vara. Vad man vill att den ska vara och vad man inte vill att den ska vara. Hur den beskrivs i våra medier, filmer och inte minst i turistbroschyren. Hur denna "bild" av staden kopplas ihop med de som planerar staden. Att "sätta staden på kartan"-syndromet. En symtom som i de flesta fall förstör och ruinerar det som just var det speciella med en viss stads karaktär. En plats i en stad som får ett uppsving anfalls numer direkt av horder som vill uppleva platsens genuina känsla och just dessa horder fångas upp av kommersiella intressen som "ordnar" till och "rättar" till platsen de anfallare så den genuitet man sökte gick förlorad i samma stund som anfallet inleddes. Man kan säga att den processen är gentrifieringens grundelement.

Och där är film- och turistindustrin stora aktörer i förändringen.

Persson har fångat lite av denna förändringsprocess och nosar verkligen på problematiken att förändringen skapas uppifrån. Absolut inte nerifrån. Inte från stadens gytter, inte  från gräsrotsnivå, utan högt upp i planerarnas torn. Notera i hans text de områden som beskrivs i London som nu förändras inför Olympiska spelen 2012.

Läs den. Texten är mer förståelig än min :-) "Staden söker lyckan inom filmen", "Under strecket", SvD 4 november 2011.
 
Peter Frisk

Erik Asklund - Det ringde en söndagsmorgon

Då har man gjort något, om än så litet, för litteraturhistorien – den svenska.

En tidig söndagsmorgon för någon månad sedan ringde en kvinna som deltagit i en av mina vandringar och frågade vad nu den där författaren hette som jag berättat om vid Yttersta Tvärgränd på Söder. Hon hade samtalat med sina kusiner om denne och kunde inte komma på hans namn. Namnet var som bortblåst. Jag gav henne namnet.

Författarens namn:: Erik Asklund.

Erik Asklund växte upp vid Västerbrons fäste och beskriver i några av sina böcker områdena kring Skinnarviksberget och väster ut mot Hornstull. I inledningen av mina stadsvandringar med namnet Söders Höjder som börjar vid Yttersta Tvärgränd brukar jag nämna just Asklund. Han bodde ett tag på den här gatan och sägs ha kallat den för ”gatan som slutar i himmelen”. Ett fint epitet på en gammal gatstump som tycks sluta långt ute i det blå över Riddarfjärdens vatten. På toppen av berget brukar jag rekommendera böckerna om ”Manne” eller ”En kille från Hornstull”. Om Per Anders Fogelström höll sig till östra delarna av Söder blev de västra i litteraturen inmutat av Asklund. Under sina sista år bodde Asklund i det s.k. ”ensamma huset” som fortfarande finns kvar på berget. Det sägs att Asklund som ofta satt på Den Gyldene Freden i Gamla stan inte gillade trappan som då gick upp från Gamla Lundagatan till berget. Taxin kunde inte ta sig ända fram till dörren på huset och Asklund var tvungen att promenera. Han klagade då till Stockholm Stad som till slut rev bort trapporna. Nu kunde författaren kliva rätt in i sitt trähus och några trappor finns inte på platsen idag.

Han skrev också några underbara böcker i vad man kunde kalla flanörstuk. En person går runt i sina stadskvarter och funderar över det som varit och vad som är. Genren är sällsynt idag men var vanligare under 1900-talet. Ett par läsvärda exempel är ”Ensamma lyktor”, ”Skeppsholmen” och den lilla boken ”Prosadikter” med underbara teckningar av Charles Gl. Behrens. I poetisk, filosofisk essäform strövar någon omkring i stadslandskapet, i sin hembygd och funderar över tillvaron. Ofta med stor kunskap om området och med en starkt känsla för sin egen stad. ”Ensamma lyktor” är nog den som påverkat mig mest. Så pass att jag lånade dess underbara titel till en av mina vandringar ("Ensamma lyktor"). En egen liten blinkning och hommage till författaren ur en annan tid.



Ett sista tips blir ”Bröderna i Klara”. Asklund tillhörde till viss del de s.k. klarabohemerna och beskriver hur det gick till i klarakvarteren på 30-talet innan allt föll för grävskoprorna. Det blev en trilogi i ämnet men där tycker jag att den första boken är mest läsvärd.

Ovanstående titlar är böcker som för mig fångar mycket av Stockholms grundsjäl. I dag tycker jag inte att man riktigt har den känslan. Är det kanske därför som det inte skrivs liknande kärleksböcker till staden Stockholm? En stad som förlorat sin själ kanske inte kan beskrivas? Å andra sidan har var sak sin tid och sitt utryckssätt. Det är en realitet vi människor får leva med. Men Asklund är ett bra tips när höstlöven faller ...

Peter Frisk

P.S. Jag fann en trevligt text här om Erik Asklund av en viss Hellbom. "Att Hitta på".