Sitter och småläser i John Bergers "Konsten att se" och en av de korta berättelserna handlar om den märklige och egensinnige manchesterkonstnären LS Lowry (1887-1976). Hemmahörande i en förort till Manchester började han måla miljöer och människor i staden och sägs ha varit en högst originell figur och så höll han på och måla i 20 år tills en konsthandlare från London sprang på hans verk.
Först då slog Lowry igenom och tavlorna är fulla med folk som är på väg någonstans i Manchester, på fotboll, till och från fabrikerna, söndagspromenader - ett citat från en utställning på Tate Gallery 1966: "som strömmar ut ur en fabrik efter dagens arbete eller skockas kring ett gatuslagsmål, traskar fram och tillbaka på en järnvägsplattform, slår runt på Fredagen, bligar på en regatta eller en fotbollsmatch, tar en promenad med sin barnvagn och sin idiotiska hund"
Själv ska han uttryckt sig på följande sätt om sitt liv: "Jag har aldrig lyckats vänja mig vid att jag lever! Hela alltet skrämmer mig. Det har varit likadant så länge jag minns. Det är ju så stort - livet, menar jag."
Betänk du det du vandringsman i livet. Och det händer oss bara en gång - livet alltså - så ta vara på det. Smaka det, lukta det, lev det!
P.S. Det finns en byggnad som uppkallats efter honom: The Lowry, och nog kan man tänka sig att konstnären kanske önskat slippa den kopplingen. Vad vet jag? Men ännu en märklig plåtnicklasbyggnad som som vi fått på 2000-talet ... men den har väl vunnit något pris kan jag tänka ...
Peter Frisk
tisdag 19 mars 2013
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar