Inte helt oväntat läste jag en artikel i DN (18 feb) om att "Vår beredskap är usel". Har vi någon överhuvudtaget? Inte. Vi lever för dagen och tar oss ett lån och låter framtiden vara. Slösa och lev nu. Har vi lärt oss. Detsamma gäller ekonomin. Kvartalsrapporterna gäller och att investera långsiktigt är inte vår tids tanke. Man plockar kvickt som tusan ut så mycket man bara kan ur företagen i utdelning (trots usla tider).
Detsamma har givetvis spridit sig på de flesta håll i samhället. Även i det s.k. "totalförsvaret". Ingen framförhållning. Nej, vi lever ju i en tid där visionen om framtiden är guld och gröna skogar och en fantastisk teknologi som ska lösa allt. Då krävs ingen sidoplan, ingen katastrofplan. Visionen är blanka vackra hus och fungerande samhällen, datorer, I-pads och resor till när och fjärran. I Stockholm lanserades - drömmen, illusionen - Vision 2030. En vision som påminner om Jehovas Vittnes små broshyrer där lejonet ligger bredvid rådjuret - alla har det bra. Men tänk om? Tänk om det inte blir så? Att det någonstans går snett? Om oljan blir svindyr? Elen inte räcker till?
Ja, tänk om det nu inte blir denna ljusa vackra högteknologiska framtid? Något kanske händer som vi inte var beredda på och, vips, strömmen försvinner ett par veckor? Står vi då rustade? Har du fyllt dit skafferi i fall att? Har landet lador där det står mat till medborgarna utifall? Nej, säger artikeln. Vad gäller mat så tar den slut inom ett dygn i affärerna om distributionen faller. Konserver existerar inte. Självhushållning har vi inte.
Jag tycker att det som är signifikativt med vår tid är bristen på att vara redo om saker och ting inte blir som man tänkt sig. Man förväntar sig att allt vi nu har ska finnas för all framtid. Så kanske det inte blir käre medborgare ... Läs artikeln: "Vår beredskap är usel"
Men vi har ju lärt oss att utvecklingen enbart går framåt och någon annan väg finns inte ... hm ...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar